Scen:

Världen-i-Sig, Verkligheten-i-Sig och Diskbänksrealismens Nuläge omfattar varje tänkbart snäpp mellan Makrokosmos och Mikrokosmos. (” -i-Sig”-idén är en utvidgning av Immanuel Kants ”Das Ding-an-Sich”, ”Tinget-i-Sig”. Allting som finns med i Homo Sapiens Sapiens begreppsvärld, bör, liksom i Platons ”Idévärlden”, också finna sin motsvarighet i ” -i-Sig-världen”).

Gällande Sapiens (som, åtminstone i teorin, också omfattar förlagorna neanderthalis och erectus) kan ”Verkligheten-i-Sig” uppfattas i nivåerna:

”Fysisk verklighet” (i e Platonsk realism),

”Psykisk Verklighet” (i e Psykologisk realism). Den Psykiska realismen omfattar underavdelningarna ”Socialrealism” samt den mer pragmatiskt tillämpade ”Diskbänksrealismen”.

”Andlig Verklighet” (i e ”Mirakler”, ”Uppenbarelser”, ”Visioner” och de mer negativt laddade ”Illusionerna”.

Till Illusioner hör ”Djävulens frestelser och bländverk”, ”Subliminal information (som också innefattar ”Desinformation) och de i nuläget så vanligt förekommande ”Förlorade Illusioner”).

Världen-i-Sig befinner sig i ständig rörelse in i en framtida Rumtid. När Rumtiden träffar Diskbänksrealismens Nuläge i en positivt laddad tangeringspunkt, som överensstämmer med Euklides definition av ”Punkt” och Descartes objektifierade ”Origo”.

Likt en Vit dvärg som närmar sig slutstadiet som Svart hål, uppstår en tillräckligt stor mängd av Anti-materia. Den positivt laddade tangeringspunkten överför kraften till den negativt laddade materian och en explosiv implosion, passerar genom Origo. Trycket faller ner till Zero Kelvin och där hamnar slutligen atomerna i ett helt stillastående tillstånd.

På så vis har Diskbänksrealismens Nulägeshistoria neutraliserats till ett förstenat Status Quo-läge.

Gemene Man har bränt sina fingrar en gång för mycket. Därför behåller Crethi och Plethi behörigt avstånd, men, såsom levande varelse förhåller försiktigt, nyfiket, avvaktande.

Intresserade av poststrukturalismens förklaringsmodeller kan så småningom ingå i detta verks grupp av Läsare.

Gruppen är indelad i levande varelser med olika grader av fysiskt avvikande beteenden, av PTS-sviter efter externa angrepp på inre psykologiska försvarsmekanismer (t ex ”Bortträngning”, ”Isolering”, eller ”Projektiv identifikation”) och andliga preferenser där uppfattningen att högre makter styr över Sapiens korta liv på Tellus, är mer än vanligt förekommande. (Exempel på ”högre makter” kan vara en avbild av Allrahögstainstans, Nornornas väv av livets ödesmättade, fatalistiskt-deterministiska, öppna nätverk, eller någon av de i Nuläget mer undanträngda trägudarna.)

Läsaren med det långsiktiga målet att med tiden låta sig inordnas under rubriken ”Tydare” kan medelst denna informativa textmassa i vänster hand och den högra kring ett kort från en Killelek (ofta ”Gå Värdshus förbi”, eller ”Svinhugg går igen”), en löpare vid namn Haiga (uttalas ”Håja) en Mah-Jong-sten tillverkad av elfenben (t ex ”Röd drake”), Go-sten, eller kulan från en roulettkarusell, lära sig ”Språkspelets” basala regler: ”Lagt kort ligger”, ”När en Spelare har rört en pjäs, måste den flyttas (till annan ruta, eller, då en stalker närmar sig, till annan, hemlig, ort) eller försäkran om att kulans form motsvarar definitionen av en tredimensionell sfär.

Via en tvådimensionellt expanderande cirkel, kan en 3D-skrivare transformera klotet till en tesserakt i fem dimensioner.

Tillsammans bildar detta diffusa grenverk ett betydligt större och avgörande konkret nätverk: ”Språkspelet”. Wittgenstein utvidgade ”Språket” till att också omfatta hur hominider i olika sammanhang tillämpar ord och meningar så att de får (erhålls, ges) en (entydig?) innebörd genom att de i ett visst sammanhang (oberoende vilket) betraktas enligt de givna regler som etablerats genom samspelet mellan brukarna (i e ”Spelarna).

På senare tid har andra möjliga förklaringar uppstått i spåren efter diskursens sammanslutningar.

Den som i den associativa steganografin äger en större betydelse (signifikans), är förslagsvis möjligheten att Språkspelet består mer av semiotiska tecken (där även ljudvågor och visualiseringar (av t ex ”visioner” och/eller ”illusioner” ingår som väsentliga faktorer)) och som kan ha helt olika betydelser, beroende av om de ingår som del av Textmassan, Kontexten, eller Klartexten.

Roller:

Varje scen har sina roller, i betydelsen ”aktörer” och ”agenter”.

Roller i Textmassan:

Kategorierna Gemene Man, Crethi och Plethi och Detektiven Allmänheten är egentligen alla synonymer för Folket. De mer mogna och erfarna av Folket uppmärksammar i allmänhet den steganografiska ”textmassan”, men utesluter omedelbart, med reptilhjärnans instinktiva selektionsförmåga, informationen såsom oanvändbar, onyttig och till och med skadlig.

Roller i Kontexten:

Läsaren av den här volymen har de tre möjligheter som krävs för att tränga igenom textmassan och in till ”kontexten”.

Första möjlighet: Läsaren är försedd med så mycket överbliven tid kan välja möjligheten till distraktion, rekreation och koncentration (i e fokusering).

Andra möjlighet: Ett hängivet intresse för Språkets vinklingar och vrår.

Hässelby söndagen den 29 november 2020.

Karin Bojs: Data från verkligheten visar hur covid-19 sprids

Det som verkligen förvånar mig, är bristen på information om Människans immunförsvar!


Det finns ett tydligt samband mellan hur människor som har en tillräcklig mängd av D-vitamin i kroppen, klarar sig bättre från svårare symtom, än dem som saknar tillräckligt av D-vitamin.
Det kan också finnas samband mellan brist på hormonet Melatonin och hur kroppens immunförsvar håller inför ett angrepp från covid-19 viruset.


Andra misstänker samband med brist på Zink och Magnesium.


C-vitamin stärker också immunförsvaret.


Vad kan det finnas för andra samband, som vi, var och en, om vi känner till det i förväg, bör förändra?

Finns tid över till ett aktivt friluftsliv ute i orörd natur?

Byggandet och urbaniseringen fortsätter ta över naturområden som om ingenting har hänt och som om stadsnära naturområden inte har någon hälsofrämjande betydelse.


Negativ och långvarig stress?

Arbeta sena kvällar och tidiga morgnar.

Hemma klockan 23, förberedelse inför morgondagen, tiden det tar att komma till vila och sova, för att därpå, följande morgon klockan 5 stiga upp, duscha, klä sig, äta frukost och hinna fram till arbetsplatsen före klockan 06:45.

Dålig kosthållning?

Korta lunchraster?

Svårt att få tillräckligt med sömn under dygnet?

Psykisk överbelastning?


Kan elektronisk utrustning på längre sikt påverka immunförsvaret eller sådana faktorer som t ex binjurarnas produktion av hormoner?


Kan den industriella utvecklingen av livsmedelsproduktion ha sådana negativa effekter att vi inte får i oss nödvändig och tillräcklig mängd näringsrika ämnen?

Social samvaro och trygghet i andra människors närhet?

En allt ökande tillvaro i alienation, isolering och utanförskap?

Filmklipp hämtade från YouTube, fredagen den 27 november 2020:

Endast negativt stressframkallande tvivel om tillräcklig framkomlighet, utstakar gränsernas råmärken. Det finns flera medel till att råda bot mot kommande, desinformativa, varsel.

Ett, i jämförelse med mer beroendeframkallande där symtom och biverkningar ingår som införlivande effekter, oskyldigt, men ändå effektivt substitut, består av inbillade, smått chockerande upplevelser, som också utanför gruppen av redan frälsta, också för de oinvigda kan förespegla icke trovärdiga fenomen, typ: ”Uppseendeväckande beteenden där improviserade risktaganden är utblandade med romantiska inslag.”

Den så tidigare, av konnässörer och kulturellt exkluderande, negativt kritiserade kiosklitteraturen, vann med tiden ett högre anseende.

Kiosklitteraturens förebilder fanns i sådana texter som utforskats av delikata skribenter med steganografiska intentioner, uppvigla Detektiven Allmänheten mot medlemmar av det högre ståndssamhället.

I tryckta texter som i vår cybernetiska värld skulle utmärkas med versalerna ”XXX” kunde prerevolutionära provokatörer i skrift förmedla till pöbeln hur Kungamakten, Frälset och andra av guds representanter på Tellus, fördrev sina, så småningom avhuggna, själars livsstil bakom lyckta dörrar och täta skott. Även i nutiden kända exempel på oanständiga typografer utgörs av original som Restif de la Bretonne och Marquis de Sade, samt deras senare epigoner, företagsledaren och idealisten Hefner, samt den mer hårdförda, men fördomsfria, nihilistiskt välansedda markbrytaren Flynt.

Dubbelmoralens väktare äger en rent ut sagt socialdarwinistisk förmåga till kreativ skapande anpassning. Strukturkritiker som Wilde och Stevenson skrädde inte orden. Både Dorian Gray samt Doktor Jekyll uppvisade sådana karaktärsdrag som bekräftade kulturelitens omedvetna behov av schizoid vankelmod.

Välansedda medborgare och ihärdiga förespråkare av Drottning Victorias uppfattning om hur anglosaxiska arvtagare, då kronvittnen lyste med sin frånvaro, ingick som medlemmar och maskulina bröder i slutna sällskap, typ ”Even Bellmans”.

Deras gemensamma meningar förutsade kommande existenser som John Does kvinnliga motsvarighet och äkta hälft ”Jane Doe”. Denna paranta exemplars främsta uttrycksmedel inneslöts i formlösa livstycken och den tidens motsvarighet till senare korsetter.

Jane Doe var en hängiven beundrare av ekvivalenter som ingick i sekretessbelagda iscensättningar av ”Svenska Sekreterarklubben i Lausanne”.

Då, äntligen, efter många om och men, John Doe mötte sitt livs kärlek, ingick de omedelbart i en symbiotisk förbindelse där den enas svit bestod av höger förmak och kammare, och den andras av motsvarande på vänster sida. Då de upplevde ett extasiskt rendez-vous, slog sinusknutan så många dubbla slag att den nästan upplöstes i mitosiska celldelningar.

En dag på Skansen med Assistanshunden Finnigan. Onsdagen den 25 november 2020. P g a Corona stänger Skansen ner fredagen den 27:de.

Assistanshund

Arbetande hundar såsom ledar-, signal- och assistanshundar är tillåtna på Skansen. Hundarna får inte ha direktkontakt med eller störa Skansens djur. Hundägaren/hundföraren skriver då först under en försäkran där denne intygar att hunden är vaccinerad mot valpsjuka och parvo-infektion och att hunden inte uppvisar symtom på smittsam sjukdom. Blankett för detta finns i entréerna. Det ska även framgå att det rör sig om en arbetande hund genom att hunden bär tjänstetäcke.

Assistanshund

Arbetande hundar såsom ledar-, signal- och assistanshundar är tillåtna på Skansen. Hundarna får inte ha direktkontakt med eller störa Skansens djur. Hundägaren/hundföraren skriver då först under en försäkran där denne intygar att hunden är vaccinerad mot valpsjuka och parvo-infektion och att hunden inte uppvisar symtom på smittsam sjukdom. Blankett för detta finns i entréerna. Det ska även framgå att det rör sig om en arbetande hund genom att hunden bär tjänstetäcke.

Teckenbehandlarens blygsamt lågt ställda förhoppning är att någon av slumpens skördar utvald, för att ta den första som anmält intresse ur minnet, en handelsresande agent som just nu befinner sig på resande fot mellan två, på X-axeln markerade, punkterna ”a” samt ”b”.

Ett slumpmässigt urval har funnit en Gemene Man som består av den enda tillgängliga för den här utsagan.

En personligt tilltalande agent som efter ihållande frågor om personuppgifter, önskar förbli (under täcknamnet Anton Svensson) anonym och därför vägrat att tillhandahålla avsedda svar på integritetskränkande spörsmål.

Resultatet blir att, med omedelbar verkan, utnämna den onämnbara representanten för kategorin ”Gemene Man” till den klassiskt användbara pseudonymen: ”John Doe”.

Vid den här tidpunkten kunde förstås inte Fanny ana sig till att styvbrodern Joe var i antågande.

John Doe, som i själva verket försörjer sig på något helt annat, har som arbetstitel: ”Verkställande Handelsagent i Bortre Orientens Boxershorts”.

Agenten John Doe (alias täcknamnet Anton Svensson), en passionerad missionär i försäljning av extravaganta, lingvistiska, vintage lingerier utan behörig dos arsenik, främst avsedda till att uppväcka ett överdrivet, oroväckande intresse för vad som kan döljas inunder täckelsen, står med ena benet i ankomsthallen och andra foten i avgångshallen.

Än så länge har inte den i nuet pågående resan tillfört agentens enahanda liv en minsta antydan om något nytt att hugga tänderna i.

Detta, ska vederbörande snart nog bittert få erfara, tar strax en annan vändning.

Som när det gäller alla hittills beprövade tidsfördriv, har agenten genom egna erfarenheter kommit fram till att ansträngningen i sig har högre värde, än både utförandet och resultatet.

Ungefär som en idog läsare av Voltaires samlade verk också kan uppleva tillfredsställelsen efter intagandet av eget biodynamiskt odlad, som ersättning för kamomillteet, ängssyresoppa.

Den som ska hängas, drunknar inte i postförskott, men i överensstämmelse med försiktighetsprincipen bör objektet undvika att låta tungan slinta och därmed hålla tand för lingua.

Kan klarspråket uttryckas mer definitivt?

I tillståndet mellan rigorösa, rigida, tveksamheter påkallar en envist återkommande idé med tillrop om nödbedd bekräftelse.

Just nu befinner sig aktören på en terminal som skulle kunna vara vilken som helst. Scenariot skulle kunna vara hämtat från en roadmovie, men Doe är på väg mot okända mål på okänd ort.

I terminalens vänthall finns en bookshop med till och med fyra boksnurror utanför.

Minimalismens företrädare framkallar hos Postfuturisterna en bristande tillit till apokalyptiska förutsägelser om oförutsedda vanföreställningar.

Bookshopens ägare har som affärsidé att, mot ersättning från försäkringskassans valutatvättomat tillhandahålla pocketlitteratur eller anmärkningsvärt uppseendeväckande magasin till för, antingen exekutiva marknadsaktörer, eller utmattade globetrotters, lätt och bekvämt före avgång, eller, betydligt senare i flygkabinen, ska kunna försjunka i en hypad historia från arla forntid till senaste nuläge.

Redan omslaget utlovar antydningar om fördomsfria visioner bortom och utanför förlorade illusioner.

John Doe upplever ett estetiskt prekärt ögonblick. Med irrande blick samt en blåsa som när som helst forcerar Does på upphällningen, avrinningssystems motståndskrafter, söker agenten efter Upplysningens informationsdisk.

Situationen kräver av vederbörande att med stelbenta krumsprång tillryggalägga sträckan på en så där tio meter fram till en serviceinriktad tjänsteande.

Hals över huvud och andan i halsen av trängande behov, finner agenten den så hett eftertraktade, instrumentella, objektifierade delmålbilden.

Den lättillgängligaste av serviceinriktad personal bär en skylt på bröstet, i just det här gällande fallet, med det tvetydigt könlösa namnet ”Dominique”.

Om arbetstiderna varit annorlunda, kunde skylten ha upplyst den informationssökande att, den just den här dagen, skulle egentligen, den också utrustad med ett tvetydig beteckning, ”Tony” välvilligt, med artiga fraser, besvarat frågan om var, det mer sedelärande ”badrummet” fanns att finna.

Tony, som just nu, efter en helkväll på örat, upplever hur en överaktiv kopparslagare bankar in vett i dennas skalle, har i efterhand frånsagt sig dagens arbetstillfälle.

Detta ensidiga beslut leder oundvikligen fram till, för studenten av tvärvetenskaplig humaniora, Dominique, att än en gång kunna ersätta den sedvanliga nudelsoppan med något mer invärtes näringsrikt.

Dominique befinner sig i yrkesrollen som professionellt ansvarig för att de väl instuderade replikerna är entydiga, okomplicerade och inte alltför tillstötande motbjudande.

Adjektiven haglar som spön i backen. Med världsvan, belevad, välanpassad röst anger humanisten platsen där händelseförloppet inte, om verkligheten instämmer med minneskartan och tidtabellen, påverkas av en oförutsedd profetia.

Doe, som är mån om både originellt utseende och anseende, fullföljer rekommendationen till punkt och pricka.

Eftersom Dominique inte har något annat för händerna, följer denna den olycksförföljda med en diskret, men ändå medkännande och inkännande, icke arrogant, men ändå överseende bevakning.

John Doe, som alls inte anser sig tillhöra gruppen ”Förvirrande Osäkra”, håller just på att dra i dörrhandtaget, då ögonen faller på en anvisning om att interiören bakom, främst är avsedd för resenärer vars fysiska tillhörighet ingår i mängden av motsvarande könsattribut, som i nedsättande, diskriminerande sammanhang, av den otillfredsställda angivaren villigt associeras till en sådan naturlig fotbeklädnad fördelad på fyra, som ett nordafrikanskt rid- och lastdjur med en eller två seriekopplade puckelryggar, vars gång anses ge samma effekt som, antingen en oceanångare eller sengångare, i högre sjö än normalkurvan anger.

Trots att platsangivelsen ska räknas som könskvoterad och att lika lön för lika arbete är och förblir en ouppnåelig målsättning kan ansvariga motvilligt instämma i och, utifrån egna erfarenheter, bekräfta att utrymmet i jämförelse med motsvarande för det otäcka, är osedvanligt begränsat.

Utanför det andra stället står en bemannad kö av samma anledning som agentens.

Doe inser omedelbart att de verkar vara ute i samma prekära ärende som vederbörande och kan därmed fastslå att hålet i väggen oundvikligen leder in i ett mer funktionsdugligt är tidigare nämnda.

Does alias visar sig vara mer än riskfritt. Det betecknande är avgörande mindre flexibelt än Gemene Man, som kanske alltför egocentriskt självupptagen, uppfattar hur de intensifierade högljudda signalerna från vattenkastarens autonoma nervsystem gör sig i allt tilltagande grad påminda, påverkar Does välbalanserat harmoniska agerande.

Om ifall agenten vrider timglaset tillbaka till åtta slag, kommer antagonisterna kunna tillägna sig sakinnehållet, men inte innebörden.

Med andra ord, så kan det sympatiska nervsystemet upplevas som alltmer osympatiskt. Med enträgen avsikt att först förneka, därpå distrahera och som en sista försiktighetsåtgärd, uppgivet avleda, stannar agenten utanför bookshopen, bläddrar förstrött i ett litterärt verk med mer tvivelaktigt utseende, än innehåll.

Nöden saknar lag.

Doe stannar uppgivet utanför en bookshop utan angivet namn. Agenten bläddrar förstrött i en trycksak av, av framsidan att döma, otvetydig karaktär.

Enda tillhygget mot en allt tilltagande, men än så länge hypotetisk, förnedring, forcerar Doe till att tveklöst hugga tag i exemplaret.

Meningens fördröjda effekt uppstår först efter ett antal upprepningar med andra ordval.

På god väg bort från sina sinnens fulla bruk, tar den handlande agenten till sig en volym av verket och, med hastiga steg, återtar sin plats i kön. Angivelsen fram till pärleporten är allt annat än lustfylld.

Med magkänslan som riktare höjer Doe förvånat upp blicken och inser omedelbart att han just intagit plats nummer ett i kön.

Emellertid kan den behovsprövade uppleva vanäran då den ytterst ansträngda, sannolikt, ringmuskulaturen, passivt tillåter en första droppe från vattenkastaren att utmynna i de tartanrutiga boxershortsens grenverk.

Utan att kolportörens biträde hinner reagera, tar Doe trycksaken för given och låter utskriften förbli obetalbar.

Doe är alldeles för till sig i trasorna, för att kunna utföra ett existentialistiskt val mellan å andra sidan kroppens behov, och å andra sidan, den andliga spisen. I valet och kvalet låter agenten den inte särskilt intresseväckande lättviktaren slinka ner i yllerockens högra ficka.

Av en närvarande uppmärksam omgivning skulle handlingen kunna uppfattas som den i folkmun omnämnd i juridisk terminologi, bevittnade ”Snatteri”.

Då ingen vän av ordning inlämnat en anmälan inom rimlig tid efter händelsens avgörande slut, kan Doe uträtta sitt ursprungliga ärende i lugn och ro.

Var och en av Läsare/Tydare som, någon gång under livets enkelriktade gång, erfarit samma befrielse från krampaktiga inre spänningar, vet hur lättnaden efteråt kan upplevas som en skänk från ovan.

Medlidandets tidevarv är ännu inte förbi.

Efter uträttat ärende hämtar Doe andan. Enda återstående obehaget består av känslan hur den sista droppen sugs upp av Fair Play-bomullstyget. Till en första början är effekten minst sagt obehaglig, men bara efter några sekunder har den inordnats under rubriken ”Förlåt och Förgät”.

Återställd till nuläget inser Doe gällande faktum. I en opersonlig och steril lounge finns inget tillräckligt stort utrymme för vare sig rast eller ro.

En högtalare som sett sina bästa dar passera revy, sprakar till. Ut ur den hörs en gäll, men sprucken, effeminerad efemär stämma som informerar Doe och alla andra på avgång, att första utropet nu är avklarat. Efter följer en angiven tidssignal och klarsignal. Väntans tider har äntligen erkänts som förbigångna.

Väl ombord i farkosten intar samtliga sina förbokade placeringar. En parant stewart beskriver hur var och en bör agera om farkosten råkat hamna i dålig karma.

Längst fram i cockpiten sitter en alltför påstruken flygkapten. På passagerarplatsen håller sidekickern dagens meny i sin hand. Autopiloten förses med förutsägbara programpunkter.

Om inget förutsett inträffar, kommer turen följa de invanda rutinerna och väl framme vid resans slutpunkt, ska resenärerna traditionsenligt avtacka samtliga i cockpiten för att färden genomfördes utan plötslig självspillan.  

En olycka inträffar lättare än Gemene Man i allmänhet tror. Farkosten med samtliga passagerare genomgår ett antal förvånansvärt överraskande händelser. En kedjereaktion som inte ens den svarta lådan hinner med att överföra i binära, utraderade respektive utjämnade, talserier.

Ödet, som också tjänar som Bank, sitter med full hand och bara inväntar ögonblicket att ta hem sista utkastet.

I överenstämmelse med gravitationskraftens inverkan på flytande vätskor, tvingas den överförfriskade arvtagaren med Mercurius vingar på skärmmössan uppsöka ett annat ställe.

Sidekickern, med en populärversion av flygsimulator i sin padda, utnyttjar autopiloten som en digitaliserat bollplank mellan luftgropar, molntappar och temperaturfall.

Alltför sent inser Andrepiloten hur simulatorn inverkar på autopilotens färdbeskrivning. Paddan överför skräckfyllda scenarios till den självstyrande datorns processor. Med facit i handen inser var och en av Crethi och Plethi att autopiloten närmar sig överbelastningens bortre gräns. Autopiloten, med dess begränsade kapacitet till att särskilja verklighet från dikt, misstolkar spelsimulatorns signaler som om de överensstämde med utslag av gällande fakta.

För att dra ner på onödiga utgifter, har flygbolagets ekonomiavdelning låtit snålheten bedra visheten och därmed bortsett från att oförutsedda kostnader kan stjälpa ett helt lass.

I tätt samarbete med en för tillfället inhyrd, teoretiskt sinnad gymnasieingenjör, har de införstådda i samförstånd enats om vilka filer som bör betraktas som överflödiga, energislösande och därmed överdrivet systemkrävande.

En något förhastad slutsats som oavkortat leder fram till att icke kompatibla enheter diskriminerar sådana elektroniska impulser vars främsta syfte är…

Framtiden utgörs av en permanent klipphängare.

Sammanhanget, inklusive informationen, faktaunderlaget, källorna samt klartexten, har inte det minsta lilla att göra med högre, eller lägre, mer överbearbetade, hastigt påkomna sanningar.

Ett lättbegripligt svar är skillnaden på vad som är inneslutet och vad som är uteslutet.

Därmed är klartexten betydligt enklare att hantera, än det tidigare uppenbara faktaunderlaget inklusive permanenta källhänvisningar.

Kulturkannibalism.

Ingen mindre än John Churton Collins lär ha formulerat en förklaring:

”Avundsjukan är den mest uppriktiga formen av smicker”.

Faktaresistenta föredrar mokumentärer.

Alla som besitter allmänbildning, vet att Euklides Elementa kom till i bruket av jorden, inte som materia, men som yta.

På de gamla grekernas tid var ytan mer avgörande än djupet. Egendomen sträckte sig betydligt längre ner i marken, än vad den tycks göra idag.

”Samband” (som att det Ena har en högst acceptabel relation till den Andra, men utan vidare förbindelse med den Uteslutna Tredje).

”Uteliggare” (Ömsesidigt uteslutande (som så gott som alltid drabbar Den Uteslutna Tredje. Hur och varför denna händelseutveckling trär i kraft i betydelsen, ”laga ordning”, har forskarna än så länge inte kommit fram till.

Tydaren kan tills vidare anta att den Ena och den Andra inte önskar ingå i ett ”En Faisant un Accouplissement dans une Ménage-a-Trois”, vilket, eftersom den Uteslutna Tredje aldrig ens tänkt tanken på en sådan komplikation).

”Randomisering” (ett fast värde som omvandlats till en hypotetiskt möjlig variabel).

Den internationella, multinationella, globala ordlistan kan göras längre, men lokalt språkbruk eller sedvänjorättens patenterade diftonger kan duga bra med hänsyftning till känslan/upplevelsen bakom.

Den mest vanligt förekommande okända faktorn är annan variabel av samma snitt. Däribland finns arter, hybrider, kors- eller linjeavel som den tilltänkta variabeln, tveklöst, kommer att omvandlas till.

”Allt” av mänskligt beteende handlar i grund och botten om att föra bort det Medvetnas slamprodukter.

Helt logiskt följer att om något hypotetisk form har en utanpåsida, finns också ett motsvarande utrymme innanför och inuti. Det Ena kan varken utesluta det Andra, det Tredje, eller ens det Fjärde.

Minoritetsspråken blir inte, som man först skulle kunna föreställa sig, allt färre, utan tvärtom, i ökande och växande skala, exponentiellt fler.

Babyloniernas ”språkförbistring” fungerade mer expressivt extrovert. Fler språk bildades och, eftersom de olika, tidigare, samarbetsparterna inte längre kunde begripa vad den Andre innerst inne var ute för att uttrycka, kom tornet aldrig till stånd.

Projektet är, vad man idag vet eller känner till, tills vidare lagt i malpåse, på hyllan eller, vem vet, nedlagt?

Den aktuella frågan låter inte vänta på sig:

Vad kan det nutida språkläget ytterst bero på?

En hypotetisk förklaring är att alla ordens innebörder har övergått i ett plastiskt expanderbart status av ekvivalens.

Före digitaliseringen kunde bokstäverna ha helt särskilda värden: A = 1, B = 2, C = 3. och så vidare… Värdet var antingen i ascendent, stigande upp mot zenit, eller, descendent, ner mot nadir.

Orden, inklusive alla deskriptiva definitioner, måste tvingas in i mallar som de aldrig var avsedda för. Det massmediala trycket är uppenbart. För att Folket ska förstå vad som menas, ersätts det ena ordets innehåll med en snarlikt, intill förväxling lika, annat.

Även om Luftslottet är en chimär, eftersträvansvärd hägring eller ouppnåelig vision, kan Steganograferna med Smartheten i behåll, lätt och behändigt undvika att fastna i alltför smala skrevor av teknopladder eller nedsjunkande i studentikosa advokatyrer.

I båda sammanhangen utgör frågan om möjlig eller omöjlig abstraktionsnivå. Bokstavstroende förlitar sig mer till kartan, än en högst svävande, flytande och föränderlig vardag.

Blev glatt överraskad då jag såg att det är tillåtet att ta med Assistanshund in på Skansen!
Funktionsnedsättning information – på Skansen | Skansen.se

Information inför besöket på Skansen för dig med funktionsnedsättning.

Här hittar du svar på frågor om bland ann…

”Assistanshund. Arbetande hundar såsom ledar-, signal- och assistanshundar är tillåtna på Skansen. Hundarna får inte ha direktkontakt med eller störa Skansens djur. Hundägaren/hundföraren skriver då först under en försäkran där denne intygar att hunden är vaccinerad mot valpsjuka och parvo-infektion och att hunden inte uppvisar symtom på smittsam sjukdom. Blankett för detta finns i entréerna. Det ska även framgå att det rör sig om en arbetande hund genom att hunden bär tjänstetäcke.”

Nu gäller det att skynda på!

Skansen stänger ner p g a Corona/covid-19. Sista möjligheten till besök är fredagen den 27 november 2020.


Finnigan började löpa, dag 1, igår, onsdagen den 18 november 2020.

Då kom jag på att börja med ”Stadsvandringar”.

Tag med vatten till hunden (och till dig själv).

Dag 1. Stadsvandring med Finnigan.

Klev av tunnelbanan vid Thorildsplan (där det finns en hundrastgård, med ganska skapliga agilityhinder i enkelt utförande. Betyg: 6 Emoji av 10 möjliga). 
Vi promenerade sträckan:

Rålambshovsparken – Västerbron – Hornsgatan – Slussen – Gamla stan – Stortorget (ingen Julmarknad ännu) – Slottet – Kungsträdsgården – Norrmalmstorg – Biblioteksgatan – Kungsgatan – Hötorget – Fleminggatan – Fridhemsplan.

OBS! Vid entrén in till Västertullsgallerian finns en skylt med texten:
”Varning! Här är hundar tillåtna.”

Här är hundar extra välkomna! – Västermalmsgallerian

I tunnelbanan har det varit ganska glest med folk. Då vi gick på Västerlånggatan idag, var vi så gott som ensamma. Tror vi mötte sammanlagt tre personer.

Dag 2. Stadsvandring med Finnigan.

Odenplan – Drottninggatan – Västerlånggatan – Slussen – Djurgårdsfärjan – Allmänna gränd – Djurgårdsbron – Narvavägen – Karlaplan – Karlavägen – Sibyllegatan – Östermalmstorg – Humlegårdsgatan – Grev Turegatan – Sturegallerian – Kungsgatan – Hötorget.

Dag 3. Stadsvandring med Finnigan.

Tvärbanan från Alvik, till ändhållplatsen Sickla – Promenad till Nacka Strand – Båt över till Blockhusudden  på Djurgården – Kungliga Gärdet – Karlavägen – Karlaplan – Sibyllegatan – Östermalmstorg – Humlegårdsgatan – Grev Turegatan – Sturegallerian – Kungsgatan – Hötorget.

Dag 4. Utflykt med Finnigan till Österskär.

Tunnelbana till Rådmansgatan. Promenad från Rådmansgatan till Östra Station. Roslagsbanan till Österskär. Tillbaka samma väg.

Dag 5. Använder den till vila, rekreation och återhämtning.

På Arlanda Flygplats är man tvungen att ha munskydd på sig. Kolla alltid innan vilka regler som gäller så slipper du bli besviken.

Fler förslag kan vara Sörmlandsleden t ex från Björkhagen,

Stockholms Hundsportcenter i Upplands Väsby och

Arlanda Flygplats.

Så nu, inför besöket på Skansen fredagen den 27:nde november (Kanske kan Finnigan och jag gå och titta på vargarna? Bara inte någon personal tror att jag har hämtat Finnigan därifrån.) gäller det att ligga i med miljöträningen.

Ska höra med Himmelska Hundar om de kommer att servera jultallrikar under december månad?
::- Hundcafé med himmelska bakverk

Hundcafé med himmelska bakverk. På hundcafét Himmelska Hundar i Stockholm har vovvarna en egen meny. Lunch och gott, hembakt fikabröd till matte…
Hundparkering | Himmelska Hundar

Hundparkering | Himmelska HundarBehöver du gå till läkaren, handla eller kanske har en semester inplanerad och saknar hundvakt? Vi erbjuder hund…

Liv är, på gott och ont, ansträngning.

Victor & Finnigan

Företag som satsat på burar till hundparkering (Alternativ till att binda hunden utanför butiken, eller, om man har en sådan, kvar i bilen).

Hundparkering vid ICA håller hunden varm i kylan och sval i värmen

Ta med hunden när du handlar – mataffär inför hundparkering

Hundparkering testas på Ikea i Borlänge