ReplicArt.

”Replikant”, i Ridley Scotts filmatisering av science fiction-författaren Philip K. Dick’s korta roman: ”Blade Runner”, var en android, med både delar som var tillverkade organiskt och mekaniskt, kanske mer likt en cyborg, en cybernetisk organism.

Inom den internationella konstvärlden var en av de mest kända ”replikerna”, den som konstvetaren och, på den tiden, Moderna Museets intendent i Stockholm, senare akademiledamot i Svenska Akademien, Ulf Linde tillverkat för att helt motsvara den fransk-amerikanske dadaisten, antikonstnären och metakonstnären Marcel Duchamp’s verk ”Det Stora Glaset”, eller, med den utsprungliga titeln: La Mariée mis en nue par ses celibataires, même…”. Med det konstverket befäste Marcel Duchamp sin ställning som gåtfull och svårbegriplig, i ordlekar, ordgåtor, märkliga former, antydningar och tolkningar. Annars inspirerat från den franske författaren och solitären Raymond Roussel, som i sin tur hämtat inspiration och idéer från science fiction-författaren Jules Verne och berättelserna i sagosamlingen Tusen och en Natt.

Fabian Frånlandsvind hade möjligtvis, kanske av slumpen utvalda vissa genetiska arvsanlag gemensamma med den ursprungliga familjen Frånlandsvind. När familjen Frånlandsvind en gång mött familjen Larsson på ön Tallholmen, i Roslagens skärgård, ovanför Sveriges lilla huvudstad Stockholm, där Johan Frånlandsvind för första gången samarbetade med sin blivande livskamrat, hustru och företagspartner, Ylva Larsson.

Då, på den tiden, var Johan och Ylva inte ens tonåringar. Johan var tolv år fyllda, med en lillasyster, Turid, på tio år.

På Tallholmen hade Kristin, Johans och Turids mor och konstnären Rudolfs fru, hittat på en lek och ett spel, till dottern Turid. Turid var en sådan introvert liten flicka, att hon gärna lekte för sig själv, kom på nya fantasier och ingivelser, för att plötsligt vara helt försvunnen. Därför hade Kristin kommit på att de skulle tillverka ett slags spel, som fick namnet: ”Diamantkattens Skatt”. Med det spelet kunde båda familjerna vara med och delta i leken, för att samtidigt ha koll på var Turid fanns någonstans. Nu var det lättare att finna henne, då hon var ute och letade efter ledtrådar.

När Johan och Ylva startade ett eget företag, med nätbutiken för försäljning av lekar och spel, ”Tummen & Rutan Spel”, konstruerade de om ”Diamantkattens Skatt” till tre olika spelversioner; ett dataspel, ett rollspel och ett traditionellt spel, med spelplan, brickor och tärningar.

Turid, när hon blivit vuxen och självständig, fick arbete hos en man som tillverkade egna 3D-skrivare: ”Fogelquist The Owl”, med skrivarmassan ”The Gnomes Dough”. Den åkte hon omkring till företag, demonstrerade och sålde. Fram tills att hon av en slump mötte den frilansande säkerhetsinspektören Jim Legg.

Johan gifte sig med Ylva och tillsammans fick de sonen Evert. Evert växte upp, mötte Anneli och de blev ett par. Evert och Anneli blev också egna företagare, när de köpte butiken på Odengatan, mitt emot Stadbiblioteket, med företaget ”Gröna Paletten Konst och Hembygd”. Deras affärsidé gick ut på att köpa in gamla föremål för att söka ta reda på deras ursprung, tillverkare, användare och användningsområde. De hade ett exempel med Justus Gustafssons gamla ”orv”, ett skaft till en lie. Lien användes förr, i den gamla bondekulturen, till att slå skörden med, hö och annat högt gräs.

Justus Gustafsson, son på en gård i Västra Götaland, utanför Skara och i närheten av Varnhems Kloster, gick ut i skogen en dag för att finna ett träd eller ett sly, lämpligt till ett orv. Han fann ett litet träd, kanske en björk, högg ner det, eftersom det var på deras egen skogsmark, och gick hem för att tillverka lieskaftet. Han barkade av den del av trädet som han behövde, sågade och jämnade till skaftet, för att det inte skulle förorsaka valkar. Arbetet var tillräckligt hårt och slitsamt ändå. Det behövdes inga plågor utöver de vanliga.

Detta orv hade Anneli med till deras gemensamma bo, när de blev tillsammans, arbetade i företaget, för att sedan gifta sig och föda barn. Anneli födde tvillingarna Adam och Sophie. Eftersom de övriga i familjen Frånlandsvind hade flyttat ut till Dreva Bruk, ett gammalt järnbruk strax söder om Enköping, ovanför Mälarens sjöstrand, så hamnade snart Evert och Anneli där med.