Doften av Jul.

”Allting har sin tid”, var ett citat som neoluddisten Kurt Titahn ofta använt. Varje levande varelse, föremål och händelse har sin utmätta tid, från Födelsen och fram till Döden.

Fabian hade redan gett upp sin framtid som antikhandlare och säljare av nostalgi, vintage och retro, bland de stockholmare och södermalmsbor som fortfarande levde kvar i sina bostäder, i husen från 1800-talet.

De var på väg in i hösten och Zanna utbrast en dag:

   Känn, det doftar Jul!

   Hjul? Du menar gamla gummidäck? Bränt gummi? ”Burn out”?

   Nej, korkskalle, Jul!

Zannas skratt lät som en porlande bäck, glittrande i ljuset från en tidig vårsol, mitt i höstmörkrets ständiga dystra regn och stormar.

   Jul, förklarade Zanna, är en neoluddistisk högtid och tradition. Den, menar de, kom av att Jesusbarnet, Jesus Kristus, föddes i en krubba i Betlehem, av Jungfru Maria och hennes man Joseph. De var på flykt, flyktingar i Syrien. Maria var Jungfru och alltså kunde inte Joseph vara far till barnet. Därför ansåg de kristna att Jesus var Guds enfödde son. Fastän, det menade de också, var också alla andra människor på jorden, Guds barn. Därför firade neoluddisterna Jul.

   Varför heter det Jul då?

   Det är från den förkristna, hedniska tiden här uppe i Skandinavien, då människorna drack sig berusade på alkohol. Det kallade man för att: ”dricka Jul”. Då firade de Midvinterbloten, när det var allra mörkast och svartast på vintern och den kortaste dagen. De var asatroende och höll sig till Fornseden. Bland neoluddisterna finns det fortfarande några få som lever kvar i att försöka återfinna och återuppväcka den tidens upplevelser av verkligheten.

   Men du säger att det doftar Jul? Hur luktar den?

   Åh, mycket! Gott! Mystiskt och magiskt! Det luktar gott av kryddor, frukt, julgranen, mandlar och andra nötter, julskinka, julgröt, stearinljus, julklappslack, apelsiner med kryddnejlikor i, hyacinter, julstjärnor, glögg, julgröt, mandelmassa, marsipan… och ute luktar det snö!

   Kul! Intressant! Det kanske jag kan ha med i min krönika?

   Va? Har du börjat skriva på den?

   Ja, skisser, utkast och minnesanteckningar.

   Vad har du börjat med?

   Jag läser Victor Rangners gamla böcker om familjen Frånlandsvind och antecknar vid sidan om. Annars har jag ju fortfarande som målsättning att samla ihop tillräckligt med indicier för att, som du gissade, Zanna; att neoluddisterna och nostalgisterna gör en egen version av mig, eller en andhryb. Det kan ju ligga nåt i det.

   Men Neoidealismen då? Har du glömt den?

   Nej, men det är så stort. Vet inte riktigt var jag ska börja?