Zanna kallade den för: ”Geniknölen”. Hon hade läst ordet i någon bok, men tyckte att det passade bra in på den mjuka dynliknande lilla utväxt som skulle finnas mellan benen på varje andhryb. Som en liten mjuk kudde, som både en konvex utväxt och ett konkavt insjunkande. Den gav Zanna tillräckligt av tryck och motstånd för att hon skulle kunna njuta av den, men inte så hård att hon blev öm eller att det gjorde ont.

För Fabians egen del ökade hans mängd av oxytocyn, medan han sjönk in i ett drömliknande transtillstånd av njutning, värme och ömhet.

De kunde umgås så i timmar, till och med dagar och nätter, nästan helt utan avbrott. Hungern försvann, törsten med och därmed också behovet av att behöva gå till toaletten.

Andhrybens största kännetecken, till skillnad från Människans, var utvecklandet av upplevelsens dimensioner. Ett annat avgörande var andhrybernas ekologiska och ekonomiska system, inuti deras fysiska kroppar. Varje samling av fett, vätskor och näringsämnen tömdes ut omedelbart istället för att ansamlas kring magen, rumpan, låren eller överarmarna. Deras behov av att röra på sig, motionera och göra sig av med överskott, ökade när kroppen upplevde disharmoni och obalans.

Nattklubbsdrottningen Alexandra Charles, hade Zanna läst i hennes självbiografi ”Livet är en dröm”, att lycka kan definieras som att: ”uppleva balans och harmoni med ens omgivning”. Den slags lycka kunde Zanna och Fabian dela med varandra.

När de inte arbetade tillsammans, satt Zanna och skrev på sin blivande uppsats, med utgångspunkten i forskandet om Fabian som ”Andhryb”. Hon hade döpt sin uppsats, åtminstone som arbetsnamn, till:

”Andryben jag känt”.

Hon var medveten om de bibliska dubbla betydelsen och ordvitsen av att ”känna någon”. Det var en biblisk omskrivning för att ha samlag med en partner, vanligtvis en kvinna. Det brukade stå att mannen ”kände” en kvinna och efter det blev hom med barn.

Fabian övergick alltmer till att skriva sina ”krönikor”, istället för att tänka och grubbla så mycket på ”Den Andre Fabian”. Vad skulle han kunna göra? Han dög ju varken som telepatisk eller teleporterande. Fanns det en sådan varelse, så överlät han den med varm hand till SpåRätt. Eller så fick det gå som det gick.