Om det Andliga i Konsten.

Neoidealisterna hade en annan slags andlig dimension, än neoluddisterna. Mich förstod det som det ”fluida”, det flexibla, rörliga, föränderliga och Mercurius kvicksilver.

Inom neoluddismen hyllade man det ursprungliga. Det var kanske, tänkte Mich, därifrån som myten uppstått om ”Originalet”; att det allra första alltid var det allra finaste.

I neoidealismen hyllades det andliga, som fanns i mellanrummen och mellanrumsformerna.

Vasilij Kandinsky skrev det korta manifest som fick titeln: ”Det Andliga i Konsten”. Konstverket skulle skapas i ett tillstånd av inre tvång, direkt från känslor och temperamentsfulla känslostormar. Men det andliga fanns även hos andra ryska konstnärer, som Kasimir Malevich och Marc Chagall.

När andra ryska konstnärer hävdade det abstrakta som en närmare väg till det andliga, var Marc Chagall, med sin färgstarka naivism, mer av en neoluddistisk modernist.

Varför intresserade sig Michel Cerné sig för dessa?

Var han nyfiken på människorna och deras konstverk? Eller stod det i förbindelse till hans omedvetna upplevelsebehov?

Zanna tyckte om konst. Hon tyckte om den konst som hon tyckte om. Resten var hon likgiltig inför. Men som den öppna och förstående vetenskapskvinna och forskare som hon var, blev hon nyfiken på varför Mich satt och läste om Modernismen, i alla dess olika versioner och yttringar.

Under Renässansen och Barocken uppstod intresset för den egna arten: Människan, med Humanismen. Humanismen kunde tolkas på minst två sätt. Det ena var intresset för Människans Fri- och Rättigheter, som förstärktes med Upplysningsandan. Viljan till att lära människorna mer, så att de kunde bli friare, självständigare och mer oberoende än tidigare. Ett förstadium till Liberalismen och den liberala frihetsandan som uppstått i Europa, Amerika och det blivande Västerlandet.

Det andra intresset var för Humaniora, där man utgick i mycket från språk som Latin och Grekiska. Det kunde sägas vara grunden till den akademiska världen, där latin var en förutsättning, likt engelskan skulle bli i början av 2000-talet. För att bli förstådd och förstå, måste alla lärda och engagerade kunna tala och skriva på latin. Då var man fortfarande kvar i böckernas tolkningar av verkligheten. Det som fanns, fanns beskrivet i böcker och det som inte fanns beskrivet i böcker, fanns inte alls.

Upplysningsandan följdes av Utvecklingsläran och Utvecklingsteorin. Västerländska vetenskapsmän, tekniker, konstnärer, ingenjörer, forskare, upptäcktsresande och uppfinnare fick betalt av rika människor, mecenater, för att kunna lära sig mer om Naturen, Livet och Verkligheten på planeten Tellus.