Då såg du inte mannen som…

   Hej, så ni är mina nya grannar? En ung, vacker, söt kvinna stod och torkade sitt långa mörka hår, i ljusskenet uppifrån ramverket.

   Är ni ett par, sa Mich spontant?

   Nej, det är bara jag har, sa kvinnan. Jag heter Cassandra. Har vi mötts?

   Det har du nog drömt, sa Zanna med ett ironiskt leende.

   Ursäkta, sa Mich, om jag är lite burdus, men bor du inte tillsammans med någon man, lika lång eller kanske lite längre än du, med kortklippt mörkt hår?

   Nehej, svarade Cassandra med ett glatt skratt, lite diplomatiskt men ändå aningen sarkastiskt. Här bor ingen annan än jag.

   Och i drömmaskinen, frågade Mich envist, mötte du ingen man där heller?

   Jag har drömt många drömmar om främmande män, men just idag, nu på morgonen, kan jag inte minnas någon sådan.

   Det har du drömt, sa Zanna. Kanske att de drömde det i din naturliga sömn, före drömmen i drömmaskinen?

   Då, Cassandra, får jag be om ursäkt! Jag måste ha blandad ihop drömmarna, eller så kanske jag mindes fel?

   Det gör inget, sa Cassandra. Det är du långt ifrån ensam om. De där maskinerna kan nog bli till problem i framtiden, när människorna inte klarar av att hålla isär dröm och verklighet längre.

   Det kan du ha rätt i, sa Zanna.

Cassandra gick in till sig och försvann.

Mich reste sig ur sin campingstol och sa till Zanna:

   När du var inne i din drömmaskin, var du inte som vanligt då och besökte sandstranden, havet med vattnet och vågorna?

   Jovisst, sa Zanna. Allt var som vanligt.

   Hade du inte lagt fram cyklopöga, snorkel och simfötter till mig på stranden?

   Nej, det gjorde jag inte. Det har jag aldrig gjort förr heller. Det är knappt att jag har satt ner fötterna själv i vattnet.

   Var inte du och jag ute och simmade, under vattnet, med cyklopögon och grodfötter?

   Nej, jag låg bara som vanligt och solade på stranden. Några andra var där och kanske spelade beachvolley. Någon annan såg jag inte till?

   Vad konstigt! Jag kunde ha svurit på att vi badade och simmade tillsammans!