Det som var så fascinerande med det Stora Självklara, var att alla visste om det, alla kände till det och alla anade var det hade sitt utlopp, ut i den Stora Glömskans svarta slukhål.

I vardagslivet hade det Stora Självklara ett annat namn: ”Allmänbildning”. Det som är allmänbildning och självklart idag, är inte alls säkert detsamma i morgon. Redan vid gryningen kan det som alla borde veta och känna till, ha rasat ner i den Stora Glömskan.

Många människor, speciellt neoidealister, men också neoluddister, hade trott att det var ett medvetet val, men medvetandet hade egna omedvetna selektiva funktioner. Det som inte var värt att veta eller nyttigt att känna till, försvann som en oljad blixt, ner i det undermedvetnas bottenlösa kratrer och vulkanernas flytande glödheta massa av magma.

Därför, hade Mich insett, skulle mycket av det som människorna tog för givet och självklart på jorden, upphöra att existera bara efter en kort tid, ute i rymden. Hjärnorna skulle antingen ersätta det med nya överenskommelser om det som fanns eller inte fanns, eller, i värsta fall, med hjärnspöken.