Jag, sa Zanna, är kanhända för dum för det här, men jag förstår ingenting. Hur kan nån bli kreativ av detta? Vad ska de olika bilderna föreställa? Har texterna över huvud taget någon anknytning till bilderna? Det här är antingen för avancerat för mig, eller ren rappakalja.

   Det är mycket avancerat, gissar jag, sa Alex. Det var många som varken förstod relativitetsteorin, sambandet mellan massa och energi, eller den första versionen av kvantfysiken. Det gör inget mindre sant, bara för att en inte förstår det.

   Jag förstår, sa Cloe, vad Zanna vill säga, tror jag. Varför är den ena bilden olik den andra? Har texterna nåt inre samband, eller är det bara hämtade ur tomma intet? Vad är det som Ministralen vill att vi ska göra med det här?

   Det är det som är själva frågan, sa Alex övertygande.

   Jag undrar, sa Mich, om det inte är ett sätt för Ministralen att hålla oss sysselsatta? All information som vi får därifrån, verkar bara ha en avsikt, som när en förr sa till barnen att vänta. En förhalar och drar ut på väntan, så länge det går. Antingen så vet de inte så mycket, eller så vet de mer än vi anar.

   Nu, Mich, sa Alex, är du så där misstänksam igen. Det behöver du inte vara, för du har ändå inget annat val. Eller hur?

   Det, svarade Mich, kan du ha rätt i, Alex. Ändå så verkar mycket som händer här i Exodus vara kvasihändelser, som om de inte hände på riktigt. Eller så är det robotar och maskiner som styr allt där uppe i Ministralen?

   Det, sa Cloe, kan det vara, men de har ändå högsta order från SpåRätt. De kan ju inte besluta nåt själva. Det skulle de andra ministralerna i de andra biosfärerna ange till SpåRätts administration.

   Var finns den då, undrade Zanna. Det har åtminstone jag ingen aning om?

   Den borde, sa Alex, finnas, på nåt sätt, i centraldatorn. Det är ju via den som all information sprids och hämtas in.

   Tills att vi vet, sa Mich, kan vi bara fortsätta att gissa och spekulera. Det är, som du så riktigt säger, Alex, nåt som vi måste acceptera och stå ut med. Vi har ändå ingen kontroll eller möjlighet till att påverka Ministralens beslut. Vad ska vi göra? Ange en annan kurs och hur ska vi i så fall känna till den?

   Nej, sa Cloe, våra liv ligger i deras händer. Det var för övrigt nåt som vi visste redan när vi skrev på och anmälde oss till Exodus. Vi har inget alternativ. Inte ens återvända till den förödelse som troligtvis pågår just nu på Tellus.

De gick vidare i utställningen och tittade på allt det nya och underliga. Visst, Mich kunde förstå hur bilderna och texterna fungerade, associativt. Den mänskliga hjärnan var skapad för att tolka omvärlden till nåt begripligt och hanterligt. För varje ny bild försökte de gissa sig till vilken anknytning den hade till de föregående eller finna ett sammanhang av allt de sett i utställningen.

Zanna, som höll på med sina egna bilder hemma, kom att tänka på dem. Var det inte lite av både galaxer och labyrinter i de här mentala gestaltningarna? De kunde påminna om de på jorden så populära omöjliga figurerna, eller bilderna skapade av särlingar och solitärer inom konsten. De lite underliga och egensinniga människor som ibland suttit på något mentalsjukhus och gjort sina konstverk, eller haft dem som heltidssysselsättning på sin fritid. Hon kom att tänka på att Turid Frånlandsvind hade varit intresserade av sådana konstnärer. De var sina egna med sin egen bildvärld, ändå uppskattande den uppmärksamhet de fick när Jean Dubuffet och andra konstintresserade upptäckt säregna mönster och motiv i deras skapelser.

Mich och Zanna kunde inte göra annat än att ta bilderna på allvar och fortsätta att reflektera över deras mening och betydelse. Även om de faktiskt kunde vara spontana, impulsiva och skapade av någon apliknande robot, kunde det ändå finnas en inneboende logik i dem, möjlig att finna för dem som ansträngde sig tillräckligt länge. Att bara avfärda dem som nonsens låg varken för Mich eller Zanna.