Ralph Waldo Emerson är inspirationskällan till Edvard Hopper och därmed också en av mina inspirationskällor till mina böcker om Familjen Frånlandsvind:
Alienationen, konflikten mellan Människa och Natur, mellan Kultur och Natur och det man brukar kalla för: Antropocen.
 
När Darwinismen spelat ut sin roll och arten Homo sapiens sapiens har konstruerat sin egen syntetiska och artificiella miljö och enviroment.
 
Allt handlar bara om att kunna anpassa sig, men inte längre till ”naturliga förhållanden”, utan till relationer, sammanhang och strukturer mellan mänskliga nätverk, maskiner, automater och kommande strukturer ute i universum.
 
OBS! Förhållandena och Människans och Mänsklighetens utveckling och framtid, är inte menat som en ”profetia” eller ett ”önsketänkande” om ett val.
Dels är berättelsen tänkt som en förvarning: ”Så här skulle det kunna gå, om…”. Det som brukar kallas för: ”Spekulativ Fiction”.
Dels, tror jag, är det lättare för människor i nutiden och framtiden att tänka sig en framtid, eller en alternativ framtid, om det redan finns en möjlig utgångspunkt att fundera och reflektera omkring.
Framtiden, om vi bara fortsätter som vi gör, är förutsägbar och ”predestinerad”. Den är och förblir vårt ”Öde”.
Men med en utgångspunkt (Likt Euklides definition av ”en punkt” i hans geometri:
”Axiom 1 Genom två punkter går det att dra en och endast en linje.”
Så kan vi idag, den 14 oktober 2017, dra en linje mellan punkten för vår tidräknings början, till vår upplevda ”verklighet” idag och sedan följa linjen i samma riktning, in i framtiden.
Det är bara så att vår ”upplevda verklighet” kan se så olika ut.
”Yngve Frej” ute på avfolkningbygden, glesbygden och ödebygden, upplevde sin verklighet, medan Nick Bostrom upplever en helt annan:
Citat från Wikipedia sida om ”Teknologisk Singularitet” och där ett citat av I. J. Good:
 
”Låt en ultraintelligent maskin definieras som en maskin som kan långt mer överstiga alla intellektuella aktiviteter av vilken människa som helst oavsett hur smart den är. Då designen av maskiner är en av dessa intellektuella aktiviteter kan en ultraintelligent maskin konstruera ännu bättre maskiner; det skulle odiskutabelt bli en ‘intelligensexplosion,’ och intelligensen hos människan skulle bli lämnad långt efter. Därför är den ultraintelligenta maskinen den sista uppfinningen som människan någonsin behöver göra.”