Förhistorien.

          På sätt och vis, börjar det faktiskt med en slags dinosaurie. Läs och säg vad du tycker?

          Ska se… Jag läser högt!

”Historien var som bakdelen på en jätteödla. En bred kropp som sträckte sig utmed marken, smalnade av till en svans för att som försvann bakåt i tiden.

Tiden före vår tids historia: ”Den förhistoriska tiden”.

Liksom alla andra levande varelser på jorden, var människorna upptagna av livet för dagen. Med mat i magen, fanns tid över till annat.

De upptäckte grottor och grävde i marken. De fann märkliga saker, men förstod inte varifrån de kom. Stora stycken av sten som liknade ben. Verktyg som bara en människohand kunde ha tillverkat. Vem hade funnits där, före dem? De tänkte, funderade och gissade. Då kunde folk varken läsa eller skriva. De trodde på sådant de hört, drömt eller hittat på. De fann på egna svar som blev till sagor, myter och legender.

Människorna kämpade för överlevnaden, att tillfredsställa sina behov och förverkliga drömmarna. Vilka drömmar? Generation efter generation hade upplevt samma sak. Just deras tid på jorden var den allra viktigaste.

Idag vet vi lite mer. Efter istiden, kom de första människorna vandrandes. Då begränsade naturen människornas väg: höga bergskedjor, djupa avgrunder, milsvida skogar, blåsiga tundror och leriga sankmarker, bottenlösa sjöar, brusande älvar och oändliga hav.

Isen hade legat som en evigt kall glasyta över fastlandet. Ingen varelse kunde hålla sig levande. Växternas frön låg infrysta i permafrosten. Sjöar och vattendrag var bottenfrysta. Allt liv var beroende av syre och vatten. För enkelhetens skull, använder vi nutida benämningar.

Rovdjuren drev på bytesdjuren in över Bottniska viken och de steniga stränderna mellan Danmark och Sverige. Renar, älgar och rådjur flydde, för att inte bli uppätna, till marker där isen smält och gräset växte. Människorna var nomader och flyttade runt. De vandrade i djurens spår.

När hände detta? Det finns flera perioder, men för sådär en tiotusen år sedan. På den tiden fanns i Sverige kanske tiotusen människor. Vad hade de med sig? Ingenting? Jo, minnet, med kunskaper, upplevelser och erfarenheter. Deras viktigaste verktyg var händer och fötter. Med dem tillverkade de redskap som de använde till att gräva upp ätliga rötter, samla växter, fiska och jaga.

Människorna sökte sig till varandra. De hjälptes åt att bygga skydd, kojor, hus, gårdar och byar. De levde trångt för att behålla kroppsvärmen och försvara sig.

Tiden gick. För att klara sig bättre, samarbetade de och delade med sig. Byar blev till samhällen och samhällena förenades till städer.

De enades om att vissa bilder hade särskilda betydelser. Bilderna blev till tecken och bokstäver som användes till överenskommelser och vem som ägde vad. Människorna använde linjer till gränser och begränsningar. Man behövde tillåtelse för att överträda en gräns.

Människornas områden utökades med handel och sjöfart. Gränserna flyttades ut. Folk mötte andra folk. De krigade och slöt fred. Folken lärde sig varandras språk och överenskommelser. Handeln byggde på ömsesidigt förtroende. Ingen ville bli lurad eller illa behandlad. Därför stiftades lagar och ting. De som bröt mot lagen, straffades.

Riken i Europa, som Aten och Romarriket, var mäktiga och starka. Antikens Aten bestod ungefär fram till år 404 före Kristi födelse. Jesus Kristus födelse utgjorde en ny skiljelinje. Romarriket klarade sig fram till år 395 efter Kristi födelse. De exakta åren kan diskuteras.

Lite egendomligt, var det romarna som spred den kristna läran. De kristna missionerade, byggde kyrkor och kloster. Rom var fortfarande Europas nav. Därför lärde sig alla präster, munkar och nunnor, latin.

Nordborna, ”hedningarna” eller ”vikingarna”, var trötta på vedergällningar och släktfejder. Mannen som hängde på korset, Fridsfursten, symboliserade kärleken till medmänniskan. Klostren var dåtidens bibliotek. Munkar kopierade bibeln och andra heliga skrifter. De skrev och illustrerade böckerna med vackra bilder. De fungerade lite som nutidens serietidningar. Alla skulle frälsas ifrån ondo. De som inte kunde läsa, förstod ändå bilderna. De mäktiga lärde sig latin och beställde egna versioner av bibeln och Skapelseberättelsen. Före den vetenskapliga revolutionen, använde krigarna sina muskler och slogs med vapen de höll i händerna. De kristna använde ord, skrifter och språk som stridsmedel. De bildade allianser och unioner. Ordet besegrade muskelstyrkan. Latinet förenade Europas folk. Klosterväsendet hade en stor betydelse. Begåvade människor samlades i klostren och diskuterade. De lärde varandra om matematik, anatomi, medicin, ekonomi och politik. På så vis ökade Kyrkan sitt inflytande.

De saknade kunskaper om Människan och planeten Tellus. Var jorden platt eller rund? Hur skulle de veta det, utan flygplan och rymdraketer? De saknade överblick och tidsperspektiv. Matematiker använde andra metoder och inledde därmed den Vetenskapliga revolutionen.

Vi har enats om att använda Kristi födelse som utgångspunkt för vår tideräkning. För att hålla reda på andra perioder, har vi döpt dem till Medeltiden, Renässansen och Barocken. Tiden före vår egen, kallar vi för Industrialismen. Många är de som också försöker ge namn åt vår egen tid: Rymdåldern, Dataåldern, Informationsåldern, med mera.

Kanske ”Tidsåldern”? Vi talar ju så mycket om hur den tänkta tiden påverkar vår vardag.

Efter Medeltiden följde Renässansen. Förmögna familjer, som de italienska di Medici, ville utöka sin makt och betydelse. De bjöd in omtalade personer till släktens slott och egendomar. De sa att de ville stödja Vetenskapen, Konsten och andra verksamheter med status och anseende. Blivande begåvningar bjöds rum med vackra utsikter, luxuös mat, gott vin, fina kläder och dyrbara föremål. Familjen di Medici blev mecenater och den utvalde deras ”protegé, eller skyddsling.

Ingenting är gratis. Den förmögne ville i gengäld lära sig mer och veta mer. Påvens och Kyrkans makt ifrågasattes. För att inte straffas och dödas, flydde de lärde bort från Kyrkans domäner.

Befolkningen på den svenska landsbygden, våra förfäder, visste ingenting om detta. Christopher Polhem föddes år 1661, i Tingstäde på Gotland. Han tillverkade maskiner och klockor, Stjärnsundsur. Det fanns förstås andra svenskar också, som Carl von Linné och Carl Wilhelm Scheele.

Rykten om nya upptäckter och uppfinningar nådde ut på landsbygden. 1850 skulle alla barn i hela Sverige gå i Folkskolan.

Ungefär samtidigt uppstod: Industrialismen.

Byborna flyttade in till städerna. Byn blev till glesbygd. Marken ansågs vara värdelös. Familjer splittrades. Släkten dog ut. I städerna byggdes fabriker och industriarbetarna skötte maskinerna.

Livet i staden var smutsigt. På gatorna rann avloppsvattnet ner i sjöarna. Från fabrikernas skorstenar bolmade kolsvart rök upp från ångmaskinerna.

Naturen och landsbygden blev en tillflyktsort, kuliss och teaterscen. Utflykter med häst och vagn. Så kom resor med automobil, ångbåtar och tåg, ut till den fria naturen, för att leva friluftsliv. Stadsborna längtade efter en plats för vila, njutning och rekreation. Ute på landet såg de övergivna hus och ödegårdar. Från maskinerna såg de ödegårdar och övergivna hus. De köpte husen, rustade upp dem och talade om ”vårt sommarnöje”.

Ortsbefolkningarna minskade. Socknar och församlingar slogs ihop. De som blivit kvar, räddade fotografier, släktträd och kartor undan tidens tand. De samlades i hembygdsföreningar och hembygdsrörelsen kom igång.”