Redan i Bibelns Gamla Testamente, Genesis, förpassas Kroppen till att vara orsak till Synden.

Själen finns i våra huvudet. Själen tillhör Gud och Anden, medan Kroppen frestas av Det Onda och Djävulen.

En gång ansågs det till och med syndigt att ta sig en svängom till fiol.

I Österlandet är kroppen och huvudet oskiljaktiga. Huvudet och Kroppen är båda Människans fysiska, psykiska och andliga attribut.

I Kina och Japan utövas stillasittande övningar, som yoga och zazen, men också rörliga, som krigskonster, martial arts, Tai-Chi-Chuan, Wushu, Tempeldans och Dansande Dervischer.

Kanske inte så konstigt att kyrkans män och klostrens munkar avbildas så tjocka och runda. De rörde ju aldrig på sig.

Det enda som avbildas, är munkagången och de långsamma rörelserna som utfördes vid religiösa ritualer.

I dag, i svenska och kristna kyrkor, har man infört både ZaZen och Tai-Chi-Chuan.

I vår tid har det nästan övergått till den motsatta extremen, när vi talar om ”Kroppskultur”.

I Österländsk medicin KTM, talas om chakras, akupunktur, akupressur, hara och andra frigörande punkter i kroppen och huvudet. Allt ingår i ett system, en struktur och ett större sammanhang av Yin-Yang.

Hela den västerländska medicinen och läkekonsten är uppdelad i separata funktioner: Psyket, Blodomloppet, Rörelseapparaten, De Inre Organen, Nervsystemet, Cellen, Fortplantningsorganen, Muskler och Skelett.

Fortfarande är Kroppen syndig.

I underhållningsfilmer är ”vuxenfilmer” ett annat ord för filmer som visar hela nakna kroppar eller sådana delar som kan framkalla lust, sinnlighet, sexuella känslor och ”syndfulla tankar”.

Barn- och ungdomsfilmer kan i stort sett innehålla hur mycket vapen, våld, fysisk smärta och lidande som helst.

Lidandet har alltså ett annat värde: Martyren offrar sig för att andra människor ska undkomma.

Men vad vore Människan utan sin fysiska kropp och huvud?

Själar, andar och psyken syns bara i skräckfilmer. Den fysiska kroppen plågas i bilder, när det egentligen är själen som pinas.

Kroppen är vårt enda redskap till att förändra vår tillvaro till något bättre.

Utan kropp skulle inte fortplantning och njutning vara möjlig.

Inte ens i ett sekulariserat samhälle kan vi förändra vår syn på Kroppen.

Kroppen ses inte som en möjlighet till att förverkliga våra önskningar och föreställningar, snarare som ett hinder.

Själ och Ande är abstrakta konstruktioner. Abstraktioner påverkar oss människor mer än det konkreta vardagslivet.

Ett zenbuddhistiskt uttryck:

”Före satori (andlig upplysning) hugga ved och hämta vatten.

Efter satori hugga ved och hämta vatten.”

Ingenting förändras. Inget förverkligande av världen, upphämtade till Himlen från den jordiska tillvaron, ingen materiell rikedom, ära eller berömmelse.

Ingen ”frälsning” och ingen flykt.

Ändå, en väsentlig skillnad…