Om vi människor vore primitiva djur, så skulle sexualiteten vara av största betydelse.

Näst största skulle vara rangen, statusen, inom flockens hierarki.

När det handlar om människor, har man tidigare offrat betydelsefulla män och kvinnor, för att de har en ”onormal” eller ”avvikande” sexualitet.

I vårt nutida, västerländska samhälle, avtar sexualitetens betydelse. Detta upplever förstås många fortfarande som ett hot.

Men, tänk efter. För var dag ökar världens befolkningar. Före Industrialismen var många barn i familjen, föräldrarnas enda möjlighet till en försäkring och trygghet.

Idag är det alltför många barn som inte har tid att hälsa på sina gamla föräldrar ens en gång i veckan.

Politikerna sitter i en ekonomisk rävsax. Ju fler äldre i samhället, desto fler måste arbeta, för att betala skatt till de äldres pensioner.

Av det skälet måste det födas flera barn som bör skaffa sig en hög utbildning, tränga in på en redan överbelastad arbetsmarknad, för att, med högsta möjliga skatt, betala för ett fortsatt anständigt liv, tills att de ”går bort”.

Som en desperat lösning, försöker politikerna lagstifta om en höjd pensionsålder. De hoppas på och önskar att de äldre på så vis ”inte ligger samhället till last” och samtidigt fortsätter att betala skatt.

En annan lösning är att fler högutbildade invandrare ska söka sig till Sverige och med en gång passa in i arbetsmarknaden och arbetslivet.

Det löser också en hel del problem, eftersom de redan är uppvuxna och varken behöver dagisplatser, föräldraledighet, vård av sjukt barn, långvarig och kostsam utbildning m m.

Den lösningen skulle också föra med sig att Sverige tar ansvar för världens överbefolkning och jämnar ut den allt växande befolkningen inom landet.

Färre bostäder, kortare utbildningar, bättre miljö och effektivare infrastruktur.

Vad har detta med sexualiteten att göra?

Allför många, betydelsefulla män och kvinnor med annorlunda sexuella drifter och behov, sorteras ut på ett tidigt stadium.

Detta är ingen tillfällighet och inget nytt: Leonardo da Vinci, Michelangelo, Alan Turing, Ludwig Wittgenstein, Andy Warhol, John Cage, Lou Reed, David Bowie, är några av de män som gjort enorma insatser inom sina områden.

Det finns naturligtvis en hel rad kvinnor också, men för att bara nämna ett exempel: Sasha Gessen.

Skulle dessa män och kvinnor ha en högre kreativitet, högre intelligens eller annat unikt, än deras sexuella drifter?

De kan de ha, men kanske inte nödvändigt.

De har framför allt: Tid, Besatthet och en stark Motivation.

De ägnar mer tid till det som de är intresserade av, än att delta i det allmänna samhällslivet och hävda sin ställning och positionera sig in i samhällets konkurrens, hierarkier och karriärism.

De som går till historien, har tid över. De lever ofta ett hårt inrutat liv, med samma rutiner, dag efter dag. Inte för att utmärka sig, men för att ta vara på den korta tid de har.

Självklart umgås flera av dem i andras sällskap, men de skulle aldrig ha tid till sina egna verksamheter, om ”fåfängans marknad” eller ”fåfängans fyrverkeri” var deras egentliga motiv.

I statistiken används ett diagram med normalfördelning och standardavvikelser.

Diagrammet är ett antagande, men visar ändå på att också Sexualiteten bör kunna vara anpassad enligt diagrammet.

Längst ut åt ena hållet på diagrammet, standardavvikelsen ”Homosexualitet”. Åt det andra hållet, standardavvikelsen ”Heterosexualitet”. Liksom att det bör finnas ”100% homosexuella” bör det också finnas ”100% heterosexuella”.

Logiskt, eller hur?

Den ”normala sexualiteten” hamnar då i mitten, fördelad mellan medianen och medelvärdet.

Om detta stämmer, skulle cirka 70 procent av befolkningen hamna i gruppen av mer eller mindre bisexuella, eller i riktning mot någon av standardavvikelserna.

Detta, menar jag, leder till ”homofobi” och aggressivitet mot, egentligen, de upplevelser och känslor som individen själv upplever, i närheten av någon sådan ”avvikande” grupp (vanligtvis den homosexuella eller bisexuella gruppen).Vem fruktar en 100% heterosexuell person?

Jo, säger man, därför att det är så Naturen har skapat oss. Hur skulle vi människor annars föröka oss?

Anpassningen till gruppens värderingar betyder mer än den egna sexualiteten. Åtminstone på ytan.

Konsten är att bortse eller se bortom, en individs sexualitet. Den finns, men är inte avgörande för den gemensamma målsättningen.

Alan Turing är det i särklass bästa exemplet.

Isaac Newton skulle nog ingen vetenskapsmänniska idag vilja vara förutan.
 
Det som betydde något, var inte om Isaac Newton hade fru, barn eller ägnade tid sällskapslivet och till sexuella erövringar.
 
Det som kom att ha betydelse även in i vår tid, idag, den 13 februari 2018, var hur Newton använde sin livstid.
 
Detta tror jag att framtidens människor kommer att säga om vi som lever idag. Vi som levt ungefär mellan åren 1940 – 2040, vår egen tids människor. Vad våra sexuella preferenser handlade om, har för framtiden ringa betydelse.