”Vetenskapen om Människan i ett socialt sammanhang.

Stockholmsgifta, särbor eller sambos? Svein och Siv gifte sig i Stockholms Rådhus. Då var Ylva fem år.

Siv ville veta mer om framtiden. Vad skulle hända med mänskligheten?

De som levt i det förflutna, hade nog föreställt sig tiden efter dem som något annat. 

Hon valde frågeställningen till ämne för sin trebetygsuppsats:

”Då, Nu och Sedan. En sociologisk studie om framtiden.

1. Inledning och frågeställning:

Darwinisterna ansåg att arten Människa befann sig högst upp i näringskedjan.

Charles Darwins idé var sensationell på 1800-talet, men i vår egen tid, i början av 3000-talet, är den ett utslag av primitiva, dolda och dunkla drifter och behov.

Människan styrs fortfarande av djuriskt beteende. Inte ens genierna har funnit en acceptabel lösning på problemet: Vad ska hända med vår egen art: Människan?

Ska domedagsprofeter och konspirationsteoretiker slutligen få rätt?

Vetenskapen om Människan i ett socialt sammanhang, Sociologin, är ännu i sin linda.

2. Teoretisk ram:

Människor som oss själva, den moderna människan, har funnits i mer än 40 000 år.

Då var det ännu istid uppe i det blivande Norden, Skandinavien och Sverige. Hur och varför hade människorna tagit sig upp, hit?

Vetenskapsmänniskorna är oense och, för att slippa kritik från amatörer, håller hellre bevisen för sig själva.

Tvärvetenskapen i alla ära, men arkeologer, antropologer, folklivsforskare, biologer, genetiker och paleolingvister håller hellre täta skott, än låter sig ifrågasättas.

Kan sociologerna sitta inne med lösningen på den Gordiska knuten?

Dagens aktuella teori är att de första människorna antingen vandrat landvägen, från nuvarande Ostasien, Nordeuropa och Finland. Eller nerifrån nuvarande Tyskland och Danmark, över Öresund och till Skåne.

Varför? 

Var de på flykt, på jakt efter föda, eller dåtidens nyfikna upptäckare?

Kunde de tala med varandra?

Men på vilket språk och hur skulle det låta i vår tid, 13 000 år senare?

Skulle vi, moderna människor som lever idag, förstå någonting av deras primitiva och barbariska förstadium till talekonst?

Vad skulle de ha att säga oss?

Vad skulle vi ha att säga dem?

3. Tidigare forskning.

Hur många var de?

I den populärvetenskapliga tidskriften ”Dassein Today” anges antalet till färre än tiotusen individer. Källhänvisning saknas.

Hur såg deras samhällen ut?

Möjligen levde de i boplatser med trettio individer i varje utrymme.

En stam med ungefär tvåhundra medlemmar.

Den gamla benämningen, ”Grottmänniskorna”, bör anses som missvisande. Så många och stora grottor fanns inte.

För att skydda sig mot oväder och farliga djur, levde de tätt inpå varandra.

Kanske att de grävde de ut jordhålor, byggde hyddor av sten, eller kojor av grenar och kvistar?

Att hålla samman var en livsnödvändighet. De som kunde konsten att samarbeta, överlevde. De andra försvann.

4. Metod och material:

Statiskt material eller undersökning, ej möjlig. Enligt Encyclopedia Oceania, senaste upplagan:

Från år 0000 till år 0001 e.v.t.

Befolkningen ökade från 10 000 invånare till 200 000.

Folkvandringen pågick ända fram till Vendeltiden och Vikingatiden, i Nordens förhistoria.

Göternas rike och Svearnas rike förenades. Sverige gick andra riken och länder till mötes. Förmågan till att samarbeta, kom med handeln, nya intryck, värderingar och språkkunskaper. Latin, tyska och franska.

År 1750 till 1900. På 150 år ökade Sveriges befolkning från 1,8 miljoner invånare, till 5 miljoner.

Vid sekelskiftet var utvandringen till Amerika så omfattande att makthavare i Sverige, med Emigrationsutredningen 1907, ville omforma Sverige till att motsvara livet i Amerika.

Storstrejken 1909. Spanska sjukan 1908. Polio. Asiaten.

Första världskriget. Ryska revolutionen. Andra världskriget.

Kärnvapentestet i Bikiniatollen påverkade hela västvärldens kvinnomode. Explosionen delade baddräkten i två delar.

Kalla kriget gav underhållningsindustrin nytt material om falska vänner och femmes fatales.

Och, vad vore framtidens människor utan nylon, plast och gummi?

Mänskligheten fortsatte att erövra världen.

1900 och vidare till 2015. 115 år, från fem miljoner invånare, till tio miljoner.

Den 31 oktober 2011, klockan 23:58, föds Danica May Comacho.

Med henne passerar världens totala befolkning sju miljarder.

5. Resultat/Analys/Undersökning.

Världsfrånvända eskapister menar att utomjordingar, ”aliens”, ska rädda Tellus invånare från undergång.

Skulle vi, primitiva och barbariska människor som lever idag, ha någonting av värde att förmedla till långt mycket mer darwinistiskt utvecklade varelser än oss själva?

Varför skulle de engagera sig i oss? Av medlidande eller som en slags interplanetarisk motsvarighet till ”Marshallplanen”?

Vi skulle inte vara mer intressanta för dem, än ”primitiva vildar”.

Som ”Den felande länken” mellan Lucy och Luke Skywalker.

En genetisk återvändsgränd?

Ett blindfönster utan varken insyn eller utsikt?

En anomali i utvecklingskedjans eviga kretslopp?

6. Källor:

Självstudier grundade på nödvändiga och tillräckliga fakta.

Asimov, Isaac: Stiftelsen och Hari Seldons Psykohistoria.

Wollheim, Donald A: Framtidens kartläggare.”

 

Adjunkten Markuu Gullberg skrev i en lite besk kommentar:

”Siv. Alldeles för spretigt och löst. Konkretisera. Åsikter hör inte hemma i en uppsats. Dem får du hålla för dig själv tills du har nått en social ställning.

Men, å andra sidan, då har du säkert redan lagt denna naiva vurm för framtiden på hyllan.”

Han gav uppsatsen betyget: Med tvekan Godkänt.

Hon tröstade sig med att Cassandra Holiday och futurister före henne blivit både missförstådda och hånade av sin samtid.