Konflikten mellan Rika och Fattiga har i alla tider splittrat världen.

De Rika i världen är, naturligt nog, en liten minoritet.

I en demokrati skapar det problem, eftersom de Rika inte någonsin kan få en majoritet i en demokrati.

Varför skulle en Fattig ställa sig på de Rikas sida? Varför skulle de Fattiga rösta på ett parti som försvarar de Rikas egendomar och rättigheter?

I USA finns fortfarande ”The American Dream”. Alla som anstränger sig tillräckligt mycket, kan bli rika. Kanske inte bara ”kan bli rika”, utan, utan tvekan, ”blir rika”.

Därför är det nödvändigt att också tro att den som är Rik, också är Lycklig.

Att Lyckan inte bara är en upplevelse av inre tillfredsställelse, utan att Lyckan är en direkt konsekvens av materiell rikedom.

Drömmen om Lyckan är också en dröm om evigt liv.

Att inte bara kunna förlänga livet, utan till och med ”bota döden”.

Döden som en sjukdom, mer än en livsprocess som så småningom kommer att drabba kroppens alla celler.

Paradoxalt nog är alla makthavares mardröm inte att någon annan tar makten, utan att hela befolkningen verkligen blir lycklig.

Vad ska människorna då ha makthavarna till?

Om ingen drabbas av kriminalitet, sjukdomar, skador eller katastrofer, blir Samhället utan både sina muskler, nerver och beredskap.

Därför är det viktigt att hålla människorna kvar i föreställningar om att något hemskt, om inte makthavarna finns, kommer att drabba dem och deras anhöriga, inom den närmaste framtiden.

Även om vi som bor här i Sverige, Skandinavien, Norden, Europa, Västvärlden och Norra halvklotet, inte är Rika, så tillhör vi, tror vi, ändå den Rika världen.

Med det finns hoppet om att kunna bli Rikare och därmed Leva längre och bli Lyckligare.

Det är den goda sidan av saken.

Den onda sidan av saken är att andra vill förstöra den möjligheten, eller hoppet om den möjligheten, för oss.

Vilka är då det?

Ingen Rik vill förstås lägga skulden på de Fattiga.

Det skulle skapa oreda i samhället, ungefär som att hävda att:

”Alla Fattiga är lata, dumma, oföretagsamma parasiter.”

Det skulle omedelbart skapa en oro i hela samhället om att de Fattiga inte alls kan uppnå sina drömmar om att bli Rika, Lyckliga, Friska och för alltid Unga.

Människor måste förstå att de, för att få uppleva detta ”Paradis” och ”Himmelrike”, måste anstränga sig och sträva.

Inte bara att uppnå det omöjliga, utan att strävandet i sig, ”vandringen är målet”, har ett intrikisalt,  värde i sig.

”Utan strävandet som mål, kan man ju lika gärna lägga sig ner och dö.”

Eller:

”Återvända till stenåldersgrottorna och livet på savannen.”

Ofta återkommer man till Darwinismen som en slags ideologi.

Problemet med Darwinismen är att den bara är sann i vissa sammanhang, inte alla.

I naturfolkens stammar finns det ingen Rik och Mäktig. Hövdingen är den som är klokast och visast, inte den som lurar och bedrar de andra som tillhör stammen.

Lika lite som att Alfahannen och Alfahonan i Vargflocken ska ha all mat.

Det vore ju en katastrof för både arten och stammen. Kontraproduktivt, eftersom: ”Tillsammans är vi starka”.

Att flockens bästa ska ha de bästa delarna av villebrådet, leder till att flocken minskar i antal och sannolikt dör ut.

Å andra sidan, både naturfolken och vargflocken har ett omedvetet eller noga uttänkt system som innebär att, om antalet medlemmar blir för stort för att dela om bostäder, mat och annat livsnödvändigt, så delar sig stammen eller flocken.

Så har vi moderna människor också gjort.

Därför har det också drabbat oss själva.

I mänskliga politiska och sociala sammanhang, leder delningen förr eller senare till öppna konflikter, som krig, statskupper eller revolutioner.

Hittills har varje sådan konflikt lett till att Ledarskiktet har bytts ut mot ett motsvarande Ledarskikt, men med andra representanter.

Förändringen leder till framtidstro och optimism:

”Nu äntligen ska allt bli bättre.”

Men det blir det aldrig:

”Makt korrumperar”.

Hur ska vi, tillsammans, återställa balansen?

Pessimisterna, som ofta är desamma som de Rika, anser att det enda som fungerar är att passivisera, förtrycka eller bekämpa de Fattiga.

Det är också därför som Västvärlden fortfarande vill förneka Klimatförändringen och dess konsekvenser.

Finns den överhuvudtaget, säger de, som kommer den först och främst drabba de Fattiga.

De Rika menar att antingen är Klimatförändringen ett tomt hot mot de Rika, eller så kommer de Rika att kunna bygga skyddsvallar eller ogenomträngliga hålrum, under jorden eller nere i havet.

Men, vad händer om de faktiskt lyckas med det?

Sannolikt kommer de Rikaste med bäst förutsättningar, igen att bekämpa de Rika som nu blivit mindre Rika och mer Fattiga.

Av Historien kan man lära mycket.

Island var obebott, tills att kristna eremiter utvandrade från Irland, till Island.

Problemet för eremiter, är att de lever utanför Samhället, i ensamhet.

Så vad gjorde eremiterna när de inte kunde fortplanta sig?

Troligtvis reste tillbaka till Irland, där de erövrade kvinnor att ta med sig till Island.