För bara några år sedan upphörde Bonniers att ge ut den mycket bra och intressanta tidskriften Bonniers Litterära Magasin.

Många var det som försökte rädda det sjunkande kultur- och litteraturskeppet:

Maria Schottenius, Stephen Farran-Lee, Astrid Trotzig, Jan-Henrik Swahn, Kristoffer Leandoer och Aase Berg.

Men:

”Humpty Dumpty sat on the wall,
Humpty Dumpty had a great fall.
All the king’s horses
And all the king’s men
Couldn’t put Humpty Dumpty
Together again.”

Vladimir Putin tror fortfarande att det går att rädda Ryssland från digitaliseringen och globaliseringen.

Donald Trump har också gått ner sig i villfarelsens träskmarker.

Som så många andra elitister försöker de bevara något som Tidens Gångs långsamma men obevekliga krafter har lämnat bakom sig i spillror.

Det finns flera exempel på denna strävan att fasthålla det som ännu så länge finns kvar av det förflutna.

Vems förflutna?

Folkets förflutna? Samhällets förflutna? Europas förflutna? Staternas förflutna?

Visst köper fortfarande människorna böcker, men vem hinner läsa dem?

Visst lyssnar människorna på inlästa, elektroniska böcker, men vem orkar inte, av tidsbrist eller bekvämlighet ”närläsa” och fördjupa sig i texten, språket, stilen och berättelsens budskap?

Varför bevara den Svenska Akademien, när det enda som verkar betyda något för vanligt folk, är SAOL, eller ordlistan?

Varför leta i en bok, när allt finns på nätet?

Varför sitter inga invandrare med i Svenska Akademien?

Är inte det som att, indirekt, stödja främlingsfientlighet och xenofobi?

Varför ska bara ”bildade” få sitta med i den hermetiska gruppen av ”De Åderton”?

Är ”bildning” en förutsättning för att, ärftligt, miljöanpassat och moraliskt oförvitligt, passa in i den rojalistiska och monarkiska sammanslutning som ska ge samtida författare pengar, ära och glans?

Mitt svar är att de, i grund och botten, fruktar det okändas påverkan på nuet.

Varför vågar ingen ifrågasätta det bestående?

Inte ens när det bestående rämnar och imploderar?

De som kämpade för att rädda det bestående, förklarar sig efteråt vara ”offer för en konspiration”. Men förändringen uppstår i det som inte längre ”följer med sin tid”.

Carl den XVI valspråk:

”Med Sverige i tiden.

Den tiden verkar redan för länge sedan tillhöra allas vårt förflutna.

Vladimir Putin vill starta ett krig.

Donald Trump vill starta ett krig.

Journalister och historiker hänvisar till Weimarrepubliken och NSDAP:s kupp i det blivande Nazityskland.

Med den hänvisningen glömmer de bort ett stort faktum:

Tyskland var otroligt fattigt. Tyskarna upplevde svek och uppgivenhet. 

Så är det varken i Sverige, Frankrike eller Storbritannien.

Till och med alternativhögern har insett att själva, utan stöd från andra likasinnade i världen och Europa, klarar de sig inte.

De ska alltså gemensamt hylla de principer och ideologier som egentligen ska hålla dem åtskilda från varandra.

Konstnären Andy Warhol sa att han kom från ”ingenstans”. I hans medarbetare Bob Colacellos bok om Andy Warhol, ”Holy Terror”, berättar Colacello att Warhol på sätt och vis hade rätt.

Släkten Warhola kom från ett otroligt fattigt och övergivet rike: Rutenien.

Ett litet rike på gränsen till alla de mäktiga riken som fanns i Centraleuropa före Andra världskriget.

På sätt och vis, var Rutenien som landet ”Ingenstans”.

Det bör tilläggas att Ruteniens befolkning, Ruserna, sannolikt härstammat från Roslagen och Roden, i det Sverige som på den tiden hette ”Svitjod”.

Utan att ha läst Bob Colacellos bok om Andy Warhol, hade jag aldrig fått veta detta. Varken i grundskolans bok om Konungariket Sveriges historia, eller politiska geografi.

Det är ju just sådana litterära upptäckter som en, om en ger litteraturen den tid som krävs för att, noggrant, följa texten i en fysisk, analog, bok.

Om Svenska Akademien föll på grund av #youtoo, så vad säger att samma tsunamivåg inte också drabbar Sveriges Kungahus. 

En annan föråldrad och högst odemokratisk institution…