Om Livet är en skola, så blir Åldrandet Slutexamen.
 
Livets skola börjar med det första egna andetaget.
 
Livets och hjärtats fostran.
 
Karma som Orsak och Verkan.
 
Misslyckanden som inte härdar, men som ger var och en av oss insikten om vad mer finns att lära.
 
Härdandet är en flykt från känsligheten och sårbarheten.
 
Varje levande varelse söker nya utmaningar och risker, anstränger sig till sitt yttersta och erövrar erfarenheter.
 
Det är, enligt Charles Darwins Utvecklingslära, en naturlig drift.
 
Att undvika den är detsamma som att stagnera och stanna i utvecklingen.
 
Livet blir en rast och en vila.
 
Erfarenheten består av hur att med minsta möjliga ansträngning, fly och undkomma livet.
 
Som att tro att eleven bäst löser problemen i matematikboken, genom att kasta ut den genom fönstret.
 
Var och en av oss bär på sina hemligheter om misslyckanden och tillkortakommanden.
 
Slutexamen i Livets Skola är varken att heroisera och glamorisera sig själv, eller att förminska omgivningens betydelse.
 
Den består inte av självmedlidande och upprättelse, som ”Min Kamp”.
 
Inte heller en utförlig beskrivning av ”På spaning efter den tid som flytt”.
 
Boken är ens egna slutsatser, skrivna både för ens egen räkning, men också för framtida generationer.
 
En resumé, men framför allt ens eget bidrag till hur att göra världen till en bättre plats att leva på.
 
Därför är ålderspensionen så betydelsefull, inte bara för individen, utan också för samhället och världen.
 
De sista åren till reflektion och meditation.
 
Inte en efterhandskonstruktion, en nostalgi, ett tillrättaläggande, ett ”om bara verkligheten sett annorlunda ut” (vilket den inte gjorde), fel val av alternativ eller ”med facit i handen”.
 
Livet såsom det varit och så som man, subjektet, subjektivt, upplevt det.
 
Hellre observationer och betraktelser, än kommentarer, förklaringar eller självkritik.
 
En förberedelse inför döden:
 
Vad har jag gjort under min livstid.
 
En redogörelse. 
 
Inte ett försvarstal.
 
Ingen slutplädering.
 
Inget försök till att tränga sig in till ”Himmelriket”, ”Nirvana” eller ”De Sälla Jaktmarkerna”.
 
Befriat från skuldbelägganden, domar, tyckanden och åsikter.
 
Ögonblick av verklig glädje, stunder av lycka och äkta ansträngningar.
 
Resultaten är oväsentliga.
 
Det blev som det blev, varken mer eller mindre.