Individualism och liberalism, valfrihet, leder till Alienation, dvs att individen/medborgaren upplever sig stå utanför gemenskapen.
 
Detta är naturligtvis lätt att utnyttja av olika slags politiska krafter.
 
Vad vill ”flockvarelsen” Människan, om inte ingå i ett större sammanhang?
 
Tendensen i det svenska samhället har sedan 1980-talet gått åt motsatt riktning.
 
I Industrialismens anda, är ”Samhället” producent och vi själva, ”produkter”.
 
Då individualismen övergår i en socialpolitisk strategi, utlämnas medborgaren till godtyckliga val utan tillgång till etablissemangets ”den inre kretsens” insiderinformation.
 
”Valfriheten” blir en potemkinkuliss.
 
Vem upplever sig må bättre av att t ex utbudet av tevekanaler ökat?
 
Valmöjligheterna innebär för medborgarna ökad stress och allt mindre tid till att göra långsiktiga val.
 
Klimatförändringen är bara ett av flera exempel på detta.
 
Självklart är Konsumismen av stor betydelse för att denna maktförskjutning kan fortgå.
 
Informationsflödet leder till att hjärnans förmåga endast ska inrikta sig på de alternativ som, likt en lott, kan leda till kortsiktig ekonomisk vinst.
 
Antalet företag växer som ska ”hjälpa” individerna och medborgarna till att utföra ett för den enskilde ”bästa alternativet”.
 
Bättre än vad då?
 
Vem vågar avstå från valet att ”vilja veta mer” då alla är övertygade om att någon annan sitter ”med facit” i handen?
 
Alienationen leder till att ännu fler människor hamnar i utanförskap, vilket i sin tur kan ha som effekt, subkulturer, undergroundkulturer och alternativa, parallella samhällen.
 
Om Underground Culture i Wikipedia.