(Här och nu följer några rader som den vakne Tydaren med en gång inser består av ett steganografiskt konstruerat inre budkapet: )

”Huvudsaklig ingrediens består av det gångna årets skörd av nysådd fullkorns vildhavre som en långtradarkonvoj transporterat från Hälleberget, till, antingen, innan dagen grydde, anlända till Nykvarn eller, om de blivit något försenade, styrde kosan åt Husqvarna för att, utan pardon, tränga sig först i kön.

Medan kornen långsamt maldes till lätthanterliga flingor vänslades körkarlarna med Mjölnarens trenne enäggstrillingar, alla döpta till det på den tiden i särklass vanligaste flicknamnet ”Irene”. Varje Tydare inser med omedelbar verkan att de tre tösera kunde använda sig på det sätt som bäst passade dem efter förmåga. Som exempel kan nämnas:

De arbetade var och en för sig, var tredje dag. De var varandras kopior, repliker, imitatörer, vikarier och ersättare. Med andra ord, kunde var och en av dem föreställa sig de övriga andra på tre olika ställen, samtidigt.

Varför just detta just då kom på modet, kunde ha berott på att Minnenas Television återutsände ”Forsythsagan”.

Efter, likt katten kring het gröt, väntade det frivilliga stridsmannens erinrade ämne på något gott, och Mjölnarens Irene, som också ett flertal gånger, intill leda, vunnit Fyra H:s mjölkningstävling, visste hur den manuella slipstenen drogs.

Kanna efter kanna med, direkt från spenarna, färsk, varken pastöriserad, standardiserad, homogeniserad eller transsubstantierad i vätskeform flytande näringstillskott eller substrat som året därpå växte till, liksom alla åren före dess, av frivilliga rekryter utsådda vildhavre. Uppdragsgivaren hade som huvudsaklig uppgift att strax därpå skilja havret från agnarna.

De som frivilligt och efter erforderliga tester som gatlopp, hinderbana, lösa korsordsflätor, semiotiska rebusar och, med citronsaft, skriva hemligstämplade inköpslistor med samma stil som Garbo, blev erkända och sändes till det hemliga men, i folkmun, ökända tillhållet Kungsörnen.

Prövning följde på prövning. ”Järngänget”, gräddan av gräddan, eliten, erhöll som påföljd och belöning en betydligt mildare bestraffning.

På samma gång som det välunderrättade ärendet drogs i långbänk, deltog den utvalde frivillige volontären såsom mötesdeltagande i väl utdragna uppdrag och där, som obeskattad förmån, försågs av kokerskan med slängar av sleven, dagens dagsedel som, i stora hela innehöll en rejäl rammelbuljong, en vecka gammalt pain riche, osålt smör, ospilld mjölk , gammal ost, övermogna blåbär, säckbäddade bingar och slafar i ladan.

Traktamentet stod i direkt relation till den uteblivna vinst, minus mervärdet, som blivit över efter att smöret sålts. Kronkalle både beklagade och ursäktade sitt handlande, men utan minsta tvekan och med fast hand tog för sig av nettovinsten som oavkortat föll ner i skattekistan.

Med uppföljande hänvisning till arvsynden och arvsskatten, lyfte vederbörande fram sådana osjälviska idealister som de två Gula och Glada Änkorna delade med sig av de skärvor de för tillfället hade i sina köksförkläden. Den Gula Änkan hade, logiskt, färre skärvor kvar, än den Glada.

Arbetet var avklarat. De fullastade lastvagnarna for utan avbrott, med undantag för A la carten på värdshuset Bevfrerne till Kungsörnen i Kungsör där spannmålet fördelades för att därpå distribueras vidare till diverse handlare.

Allt i livet har en karmatisk effekt.

Nio månader senare nedkom, utan vidare komplikationer, den mellersta av enäggstrillingarna Irene med tre enäggstrillingar, alla gossebarn som av Braskens förklarades vara så lika kung Karl XII, att Irene, de hade först som plikttrogna groupies till ”Napoleon den XIV”, övervägt att namnge sonen efter den obefintlige ridderlige kejsaren, men på Braskens inrådan, döpte den trefödda avkomman till, i vuxen ålder ofrivilliga ensamstående, sönerna till ”Karl den Tolfte”.

Här har Tydaren också ett förmånligt erbjudande till att utnyttja den manipulativa förväxlingens subliminära situationsbundna mekaniska reflexer.

Ett flödesschema enligt mönstret ”Icke-linjära associationer med krumsprång från A till C och från C till G”:

Napoleon XIV.

Erik XIV.

Erik av Pommern.

Erik av Pommerns halvbror.