Varje risk kan som det brukar heta, också ses som en möjlighet.”Curiosity killed the Cat”, men utan nyfikna, som till exempel Isaac Newton på sin tid, skulle vi inte leva som vi gör idag.

Ska nyfikenheten begränsas och rädslan för det okända, segra?

Efter Andra världskriget hade stora delar av den nutida Västvärlden upplevt att djurarten Sapiens ondska kan vara obegränsad, men med Atombomben, insåg vi också att Överlevnaden inte bara bestod av att segra och vinna över eventuella motståndare, utan också att lära oss anpassa våra behov inom Tillräcklighetens gränser.

Vad är nödvändigt?

Vad är tillräckligt?

Vad går alltför långt utöver de ekonomiska förutsättningar som vi lever med idag?

Kommer förutsättningarna räcka till, också i morgon?

Immanuel Kant var en av de giganter som grundlade för Upplysningstiden.

Nu, ”fem i tolv” står vi alla inför uppgiften att förstå vad Upplysningstiden egentligen hade för innersta budskap.

Upplysning handlar inte bara om Forskning, Framsteg och Framgång.

Vi vet nu att Månen varken är en ost eller bara en romantisk syn på natthimlen.

Än en gång står vi inför valet mellan Verklighet eller Ideal.

Dystopier och katastrofer i olika fiktiva skildringar, innehåller tyvärr alltför litet av föreställningar om tristessen i vardagslivet.

Atombomben, Tjernobyl eller Corona är ingen ”tipping point” av Före – Efter.

Mer som en gamlings ensamma vandring med rollatorn framför sig, till och från köpcentret.

Extrapriserna lockar, men pensionen är begränsad. 

I ungdomen är livet evigt.