Extrovert, utåtriktad, eller Introvert, inåtriktad?

Samhället och politikerna har alltid förespråkat att medborgarna, eller undersåtarna, ska fungera utåtriktat, extrovert.

Det är de Extroverta, som styr samhället. De Introverta, där emot, får hålla sig, i väntan på utrymme, på reservbänk.

Kanske inte underligt.

Den introverta, som hämtar kraften, energin, inspirationen och kreativiteten, inifrån, har alltid av sociala grupper, förklarats vara suspekt.

En ensam människa, vad kan inte den hitta på för skumt? Myten om den Annorlunda, Oliktänkande och Särskilda, har i alla tider haft en given plats i de Extrovertas registerarkiv.

En som befinner sig utanför Samhällets sociala kontrollnät, leder inte det till, ”guilt by association” är inte anpassningsbar till ”Jantes Lag”.

Att utesluta en som inte passar in och inte ”orkar anpassa sig”, kan inte vara fel.

”Ingen rök, utan eld”. Men vem eldar och vilka är det sprider ut röken?

Naturligtvis behövs både Extroverta och Introverta, men i dagens Covid19-situation, blir det tydlig hur inåtvändheten också bär med sig, både sociala och ekonomiska fördelar, för samhället i stort.

För inte så länge sedan var Nördarnas tid inne. Nu är det Kufarnas tid.

Uteliggarna kommer av framtida generationer hyllas som hjältar eller till och med martyrer.


De som inte följer med strömmen, gör som Svenssons gör, men orkar stå emot trycket och uttala ett: ”Nej Tack”.


Då och då förklaras vårt samhälle gagna Individualisten. Jo, kanske, men endast Individualisten i Grupp.

Den asociala Solitären ges som vanligt inget utrymme.

Samhället är ju uppbyggt på förtroenden, kontakter, nätverk och sociala, högt uppsatta, innersta kretsar.

Den sociala tilliten gäller endast dem vars existens, på kort sikt, gynnar de överlevande.

Nu, med facit i handen och efterklokhetens kranka blekhet, får vi se om inte också Kufarna också kan få plats i de Sociala Gruppernas Paradis?