Den Uteslutna Tredje (än så länge Allrahögstainstans) var långt ifrån enfaldig.

Såsom enda översublim, i Rumtiden ständigt pågående, från Intet till Allt, utvecklingsprocess, självkreerande skapelse utsåg denne sig själv som öppen, förutsättningslös, opartisk, rättvis samt objektiv.

På senare tid har professionella eskatologer med stöd av amatörhagiografer sökt infoga (hämtat från biskopen i Alexandria, Athanasios den Stores (född 298. Död (mer exakt) den 2 maj 373) tillika dennes kedjebrev inom en sluten cirkelkrets.

Enligt Steganografins nyckelkod: ”Lectio Difficilior Potior” kan Tydaren antingen utgå från regeln ”Ord för Ord”, eller ”Tanke för Tanke”.

Den mer konfortable steganografen kan, utan att bruka vare sig kombinationslås eller kedjor, vända de abstrakta substantiven till: ”Ord för Tanke och Tanke för Ord” (Allrahögstainstans, som var en hängiven läsare av Alexandre Dumas d.ä. hade travesterat slogan till ”Un pour Tous et Tous pour Un!”

Biskop Ireneaus (som dog martyrdöden i Lyon år 202) har, i samband med Maria från Nazaret (Många Tydare hänvisar ortens namn till Spanien. Det kan dels vara för att de är sponsade av landets Handels- och Sjöfartsinstitut, dels för att missleda Bokstavstroende bort från Galiléen), skrivit om en ”frälsningsekonomi”.

Biskopen har sannolikt hämtat idén från aritmetisk matematik. Där ägnar man en hel del tid till att skilja äpplen från päron. I en formel hämtad från formell logik kan det se ut så här: Då X och Y finns, så medför det att Z är utesluten. En hastig översättning till verkligheten innebär: ”Då Äpplet och Päronet finns, så medför det att Potatisen är utesluten”.

Även om faktorerna X och Y är kända, så tillhör Z en annan division.

Detta är något som steganograferna tagit fasta på. Från tiden strax före Upplysningen.

Den kan representeras av minst fyra legendariska tänkare:

Sir Francis Bacon (född den 22 januari 1561 i London, död den 9 april 1626 i Highgate i London).

(Giovanni Pico della Mirandola (född den 24 februari 1463 i Mirandola, inte långt från Modena och död den 17 november 1494 i Florens) var visserligen en förgrundsgestalt inom Humanismen, men den bör inte förväxlas med Upplysningen. Alla humanister är inte upplysta. Alla upplysta är inte humanister.)

Bacon varnade för de Fyra Idolerna:

Idola tribus. Släktens Idol.

Idola specus. Hålans Idol.

Idola fori. Torgets Idol.

Idola theatri. Aktörernas Idol.

I övrigt var han en varm förespråkare av Induktionen, men ställde sig kritisk till Deduktionen.

René Descartes föddes den 31 mars 1596 (Bara två år efter Pico della Mirandola, som gick bort i Florens) i La Haie en Touraine och avled (Som utfrusen i oisolerat gemak, möjligen mördad i lunginflammation på grund av hans inflytande, som katolik, över Drottning Kristina av Sverige) avled dem 5 februari i Stockholm.

René Descartes som (Ludwig Wittgenstein har senare anmärkt på denna solipsistiska inställning) myntade begreppet: ”cogito, ergo zum”. Detta brukar översättas från latin till franska: ”Je pense, donc je suis”. I Sverige tolkas det till: ”Jag tänker, alltså är (”finns”, eller i mer högtidliga sammanhang, ”existerar”) jag”.

Om denna översättning råder ett visst tvivel. Tänkte han, eller tvivlade på att han fanns?

(För att klargöra skillnaden, kan man ställa fraserna ”Jag tror att bussen kommer snart” i bjärt kontrast till ”Den borde redan vara här, så jag, åtminstone tills vidare, eller den nu gällande situationen förändras till den bättre, tvivlar”.)

Efter att ha roat sig att, som publik eller autodidakt observatör, åse reella krigsscener i skarpt läge, återvände Descartes till Elfenbenstornet och framställde där det kartesianska koordinatsystemet, samt hur att lösa geometriska problem med hjälp av algebra.

I sin ensamhet, kanske i samråd med betjänten Gillot (som, om tillfället ges, bör förväxlas med den, på den tiden, graverande Jacques Callot, född 1592 i Nancy och död 1635 i Nancy, Frankrike) utformade han den analytiska geometrin.

Isaac Newton, född den 25 december 1642 (eller om Tydaren föredrar den nya stilen: 4 januari 1643) i Woolsthorpe-by-Colsterworth, i Lincolnshire och senare död (han klarade sig med nöd och näppe undan pesten) 20 mars (den nya stilens: 31 mars) 1727 i Kensington (inte särskilt långt från Peter Pan-statyn). En generalist, mångsysslare och den på den tiden Kända Världens Största Geni (åtminstone inom de områden och fält han blivit intresserad av).

Immanuel Kant, född den 22 april 1724 i Königsberg (Kaliningrad) och gick ur tiden i samma stad, den 12 februari 1804. Tydaren kan utgå från att Kant var den som utformade Upplysningens form och innehåll:

”Upplysning är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att använda sig av sitt förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet, eftersom dess orsak inte är oförstånd utan bristande beslutsamhet och mod att bruka sitt förstånd utan ledning av någon annan. Sapere aude!/Våga vara vis!/ha mod att använda ditt eget förstånd! är således upplysningens valspråk.”

– December, 1784 Immanuel Kant

För Stenografin är Kants avgörande bidrag idén om ”Das Ding-an-Sich”, ”Tinget-i-Sig”, ”Saken-i-Sig”, eller ”Objektet-i-Sig”.

Ordbruket ” -i-Sig” ger varje subjekt och objekt ett intrinsikalt ”Värde-i-Sig”.

Personen eller föremålet är sällan eller aldrig ”endast instrumentell”, utan också ett ”Värde-i-Sig”.

Tydaren kan använda sig av detta intrinsikala instrument som ett försök att lägga in ett subjekt eller objekt i ett ”Föremål-i-Sig”.Ett signifikativt exempel:

”En hel och odelad nöt är en nötkärna som ryms ett för ändamålet lämpligt nötskal”.

Steganografen i akt och mening att utesluta tanken på ”Det Tredje” (för Bokstavstroende lika med ”otänkbara”), kan använda ett nötskal, beroende på det som ska döljas, form, format och storlek.

Forskare anslutna till accelerationstunneln Large Hadron Collider (LHC) i Cern, har i ett experiment om Isaac Newtons Färglära, kunnat påvisa hur (den vita) ljusstrålens partiklar delar upp sig i regnbågens alla (alla utom svart eller grått) färger.

Direkt importerad från Karibien, Santa Lucia, där Chef de Cuisine, Alain Sucher, på Jade Mountain Lounge Bar, Anse Chastenet, med egen hand valt ut den mest lämpliga av öns kokosnötter.

Då den frilansande matskribenten Emile Las Salut, på ett skattefinansierat semesterbesök, nyfiket frågade honom hur han, på bara utseendet kunde veta att den var den i särklass bästa, svarade Le Maître Sucher att:

”Den ska vara identisk lik min numera bortgångne bästa kompis, schimpansen Chico de Clique.

”Forskaren i Lumière Physique Theorique, Jean Baptiste de Laver har i en specialkonstruerad behållare förvarat en ”White Dwarf”, som han döpt till ”The White Rabbit”.

Genom att köra White Rabbit-dvärgen genom acceleratorn menar de Laver att då höljet, kokosnötskalet uppnått erforderlig temperatur i grader Celsius, kommer den vita dvärgen The White Rabbit, dela upp sig i så många fotoner och vågor att dvärgens oerhörda densitet klyvs i, i överensstämmelse med Newtons färgskala, regnbågens alla färger (utom Svart).

Högst sannolikt var att Immanuel Kant kom på begreppet ”Aufklärung” (eng. ”Enlightenment”) ”Upplysningen”.

I Buddhismen har begreppet ”Satori” motsvarande betydelse.

Den plötsliga upplysningen kan ha en viss gemenskap med ”Aufklärung”, då båda avser innehålla ett avståndstagande från svart och ihållande, totalt mörker.

Tack vare Jean Baptiste de Laver har lyckats med den näst intill mirakulösa prestationen att, med The White Rabbit inuti kokosskalet och avsaluterad inne i LHC:s cirkulerande bana, ernått målet att via en komplicerad metod, invertera The White Rabbit och genom en implosion, spränga itu dvärgen till ett näst intill oräkneligt antal fritt svävande fotoner.

Var och en i sin version av Newtons färgspektrum.

I stadiet som foton, är partikeln inte svår att omvandla till tillräckligt stora, välanpassade informationsbitar (memer).

(Däri kan också finnas en rimlig förklaring till varför man i vissa sammanhang kan upptäcka att Informationsdisken ibland också kallas för ”Upplysningen”.