Vad är ”Steganografi”?

(Tecknen /…/ betyder att det finns en fortsättning, men att denna är utesluten enbart på grund av utrymmesbrist. Innehållet i det uteslutna kan vara nog så intressant i sig, men fyller i det här sammanhanget ingen avgörande betydelse.)

Svenska Wikipedia, citat:

Steganografi är konsten och vetenskapen att skriva hemliga meddelanden så att bara den avsedda mottagaren känner till att meddelandet alls finns; detta står i kontrast med kryptografi, där själva meddelandets existens inte är dold, men meddelandets innehåll är dolt. /…/”

CDB.se: ”Om steganografi och detta verktyg.

”Steganografi är när information göms i ett medium och skickas från A till B utan att någon oavsedd mottagare vet om att ett hemligt meddelande skickats. Med enbart steganografi är meddelandet inte krypterat och om den oavsedda mottagaren vet var den ska leta så är informationen inte hemlig längre. /…/”

Patrik Ehrnsten. Uppsats om Steganografi. Åbo Akademi. Finland

”Steganografi kan definieras som enligt följande: ”Konsten och vetenskapen att kommunicera på ett sådant sätt att man gömmer själva existensen av kommunikationen” [1]. Steganografin skiljer sig här från kryptografin där man medvetet låter möjliga missbrukare få tillgång till den krypterade informationen. Kryptografin litar på att informationen är krypterad så starkt att det inte lönar sig att försöka knäcka koden. Steganografi och kryptografi är dock inte rena motparter. För att minimera möjligheten att någon skulle komma åt känslig information, så kan ett krypterat meddelande gömmas med hjälp av steganografi. Många av stegosystemen går till väga på detta sätt. Den information man vill dölja krypteras först och först sedan göms den in i någon annan information med hjälp av någon steganografisk algoritm. På grund av att både kryptografiska och steganografiska system går att knäcka så har experter inom området börjat rekommendera att man börjar använda dessa system tillsammans. Det att steganografin kan gömma information i t.ex. Bilder och video kan utnyttjas till att lägga till information om copyright detaljer in i själva bilden eller videon.[1]

”Lingvistisk steganografi Steganografi med hjälp av utvidgad synonymitet”. Av Amuri Cuba Gyllensten. Examensarbete Stockholm, Sverige 2011.

”/…/

1.2 Diverse begrepp Semantik, syntax och pragmatik Ofta förekommande språkvetenskapliga begrepp. Semantik handlar om symbolernas, oftast ordens, innebörd och mening. Syntax handlar om hur man kan kombinera de enskilda symbolerna till större enheter, såsom hela meningar eller skrifter. Pragmatik handlar om relationen mellan semantiken och syftet. Meningen “jag har gröna tofflor” betyder rent semantiskt att jaget äger minst ett par gröna tofflor. Vidare är meningen välformulerad rent syntaktiskt. Pragmatiskt däremot kan den, beroende på kontexten i vilken den yttrades, betyda

(Bildexempel)

vitt skilda saker. Talaren kanske vill upplysa åhöraren om sitt innehav av gröna tofflor, alternativt vill talaren förtydliga om att dennes tofflor är gröna. Ett tredje, och lite mer långsökt, scenario är att talaren blivit erbjuden gröna tofflor men, eftersom denne redan har ett par och inte önskar fler, artigt tackar nej till erbjudandet. Synonymgrupp En synonymgrupp är en samling ord som alla är synonyma med varandra. I figur 1.1 är {deg,pengar,cash} och {deg,massa,smet} båda synonymgrupper. Däremot är inte {deg,pengar,massa} en synonymgrupp då pengar och massa inte är synonyma. Ett ords synonymgrupper är helt enkelt alla de synonymgrupper det ordet tillhör. Meddelande, täcktext och steganogram I en steganografisk kontext är meddelandet det du vill skicka utan att en avlyssnare ska veta att du skickar det. Steganogramet är det du till slut skickar, det som döljer meddelandet. En täcktext är, i de fall man använder en, en oskyldig text man vill koda in sitt meddelande i. Kort sagt: Ett steganogram är en täcktext i vilken man kodat in ett meddelande. AI-komplett En informell term som används för att förklara svåra problem inom AI. Ett AI-komplett problem är ett problem som tycks kräva full mänsklig intelligens för att lösa, ett synnerligen relevant exempel på detta är språkförståelse.” /…/