Om Familjen Frånlandsvind, Neoluddister och Neoidealister.

Neoluddister och antropocentriker. För människor, om människor och av människor.

Består dagens Populiströrelse av ”neoluddister”?

Svaret kanske finns i DN:s artikel:

”Steve Bannon: ”Sverigedemokraterna är en läxa för världen”.


Ingenting nämnt om varken Corona/covid-19, troligtvis senare pandemier, eller om Klimatförändringen och dess konsekvenser.

”The Dream is over…”?

Bob Dylan sjunger: ”We live in a political world…”, men gör vi verkligen det?


I århundraden har Människan, Sapiens, föreställt sig en kommande katastrof. De senaste årtiondena har politiska demagoger och lobbyister varnat för en ”kommande kris”.

Helt plötsligt har den ”krisen”, troligtvis med hoppet om att Corona/Covid-19 bara är ett hastigt övergående oväder, legat i malpåse.

Politiker, oavsett riktning, skola, bakgrund eller gener, önskar naturligtvis att deras förförelser av önsketänkande, förr eller senare kommer att visa sig gångbara, ”i skarpt läge”.

Populismen, liksom ”direktdemokrati” är och förblir ett ständigt pågående Nu.

Ungefär: ”Det som hände igår, har aldrig hänt. Om vilka konsekvenser dagens handlingar kommer att leda till, är bara spekulationer och grundlösa hypoteser.”

Utan att ifrågasätta någon populistisk rörelse i sig, kan vem som helst begripa hur desperat ”maktapparaten” är, när vem som helst kan säga vad som helst, utan minsta faktaunderlag eller bevisföring.

Det är helt logiskt att populisterna (som i grunden aldrig kan samarbeta med varandra, eftersom de aldrig kan kompromissa eller underkasta sig någon annan makthavares beslut) undviker allt som står utanför Människans kontroll.

Neoluddister? ”Antimodernistisk teknikpessismism”?