Den högre ordningen är inspirerad av redan befintliga, karriäristiska klätterställningar.

Informationsunderlaget, i antalet bitar och pixlar räknat, kan för somliga uppfattas som tveksamt oregerliga (då detta anses som allmängods, anges ingen ursprunglig källhänvisning):

”Första hierarkin – den högsta:

Megakaryocyter, Leukocyter och Trilobiter (alt Ofanimer).

Andra hierarkin:

Autokrater, Oligarkier och synestetiska krafter

Tredje hierarkin:

Frilevande Artefakter, Ärkeänglar (Nio ärkeänglar till samma pris som för en) Därpå följer i täta led högst ordinära, till den verkliga verkligheten, vardagsanpassade och insnöade änglar.

Någonstans där emellan lager på lager som av alltifrån De Himmelska Ängderna, De Sju Sfärerna, Lycksalighetens Ö (Utopia) Lustarnas Trädgård, och, allra längst ner, den Enskilda Medborgarens permanenta (oberoende av vare sig social ställning, ekonomiska resurser, eller religiös förtröstan), i utilitaristisk-hedonistisk betydelse; lyckorus.

Ärkeängeln Lucifer utgör ett tydligt bevis på att även inom den världsliga maktens högre dimensioner, då någon Utesluten Tredje, då de fallit för vanitas frestelser, drabbas av omgivningens ogillande röster, påverkas av, av både kosmologer och kärnfysiker vetenskapligt belagd, materiell gravitation.”

Så, tillbaka till Dante:

Vergilius hade som en personlig coach och ledsagarservice, väglett Dante från ”i mitten av min levnadsbana”, genom Inferno och Purgatorio, och nästan ända fram till psykopompen Beatrice.

Henne förutan hade Dante förblivit en resident som för jämnan hängde på Skärseldsberget.

Läsaren ska ändå delges sådana utvecklingsstadier som en del upplever som avskräckande, andra som en varnagel, somliga som uthärdliga och ett fåtal som till och med hett eftertraktade:

Purgatorio:

(De Sju Dödssynderna, med tillhörande spirituella andedjur): Högmod – påfågel, Girighet – räv (eller groda), Lust – get, Avund – hund, Frosseri – gris, Vrede – varg, Lättja – åsna.

Högst upp i Inferno befinner sig Dantes gode vän, lutspelaren Belaqua.

Kanske mest känd för att, då han saknade garantier för att det skulle vara mödan värt, inte iddes anstränga sig och lägga manken upp till Skärseldsbergets fot.

Komedins sensmoral vilar på föreställningen om ett rent helvete. Detta består av, nerifrån och upp, av Infernos nio innersta kretsar (Det framgår inte av texten, men även inom dem pågick det ständiga förföljelser, trakasseringar och uteslutningar av original, utbölingar samt andra från utsocknes kommandes):

Vergilius, vars milda överseende och ödmjukhet ej går att i ord beskriva, inleder sightseeing-turen genom Helvetet med att inför Dantes tårfyllda ögon, hänvisa till orden på vägen, ovanför porten: ”Lasciate ogni speranza voi ch´entrate.”.

(Devisen ovanför Helvetesporten kan i svensk översättning lyda på flera olika tänkbara vis: ”I som här inträden, låten hoppet fara”. ”Lämna allt hopp, ni som går över tröskeln ”Lämna allt hopp, ni som inträder”. Eller varför inte: ”Ta med dig allt du har kvar, men låt hoppet flyga sin kos.”)

De nio kretsarna kan i avkortade ordalag beskrivas så här:

”I själva entrén, eller lite längre in i förgården, mitt emellan lust och last, straffas de indifferenta.  De jagar en banderoll utan symbolik, samtidigt som de själva stalkas av drönare, rosetter och katerpillers.

Första kretsen:

De redan ofrälsta, födda före skatteskrivningen, som kämpade för normen men som saknade de rätta kontakterna. Straffet är att leva som evigt ung och omdömeslös.

Andra kretsen:

Fördomsfria, frimodiga och därmed frigjorda Libertiner, bestående av rundnätta satyrer och rosenkindade nymfetter, ingår i ett ständigt upprepningstvång av leken ”Hela havet stormar”. Otrohet ger otvunget en stjärna i kanten eller ett kryss i taket.

Tredje kretsen:

Gourmeter och överliggande oenologer utstår olidliga prövningar i tomma matkällare och obemannade bodegor.

Fjärde kretsen:

De med skavsår i händerna och sådana som ej med försiktighet förvaltat sitt medfödda pund, tvingas mot sin vilja att slita varg i mossangripna kullerstenars närhet.

Femte kretsen:

Folkilskna misantroper och andra kverulansparanoiker utför MMA i Gyttjebrottningsanläggningar där centralvärmen för länge sedan passerat bäst-före-datum. Dystopiskt lagda simulanter föredrar att hellre kvarstanna i tryggt och säkert viloläge.

Sjätte kretsen:

Till dem som tror ska allt vara givet på förhand. För dem som tvivlar det allra minsta, återstår inget annat än att, gång efter annan, förpassas till sista plats i kön.

Sjunde kretsen:

Här befinner sig alla dem som låter rätt gå före nåd.

I brist på bra argument, så räcker en rak höger mer än väl. Den fartblinda hyser mer än allt annat en primitiv fruktan för att bli sisten ut i en spontant uppkommen kycklingtävling.

Här finns ankor befriade från hot om sprängning, tuppar kokta i vinäger samt gudomligt goda, ej att förväxla med härstammande från Kanadas utsträckta vidder, vitkindade gäss, vars kroppsvätska redan tillretts som svartsoppa med krås som enda tillbehör.

Antalet oskyldiga offer är näst intill oräkneliga. Självblotade själslösa sågar av den gren de sitter på, samt, i mån av tid, hugger den hand som tilldelat dem vatten och bröd.

De alltför symbiotiskt-identiskt lika, samt dessa som föredragit grannens åsna framför dennas hulda maka.

Utlåningstjänster som, i utbyte med några enkla kråksparkar, utlovar guld och gröna skogar, men som, kanske osäker om att inte få de utlagda trettio silverpenningarna, räknade i dagens värde, i återbetalning före månadsskiftet, fjorton dagar i förväg, lägger över arbetsbördan på ett diskret inkassoföretag.

Oförvitliga transubstantiatörer och andra bakåtsträvande marknadsavfällingar faller ner i med egna tomma händer, grävda gropar där utsvultna sandlejon och astrologiskt skyhöga skorpioner inväntar stunden då de kan smörja sina respektive invärtes krås.

Utsvävande andar låter sig trakteras av redan tillfredsställda ganymeder.

Åttonde kretsen:

I stora hela detsamma som Malebolgia.

Här ingår ett oändligt antal variationer av vintage trendsättare, trångsynta influerare, stingsliga hårklyvare, skadeglada humorister, blasfemiska tillbakablickare och sådana, tidigare aldrig straffade, otillräkneliga förargelseväckande beteendevetenskapare.

Nionde kretsen:

Översta elitskiktet (under det finns i stort sett bara tappade sugar) består av sådana hemlösa och rotlösa opportunister som, i brist på erlagda avgifter med enda avsikt att snarast möjligast, falla ner direkt i oavkortad anslutning till Karons bottenlösa fickor.

Gränsöverskridare, strandpipare och andra visselblåsare som inte förstått sitt eget bästa.”

Beskrivningen skulle kunna utföras bra mycket mer ingående, men i brist på utrymme får detta vänta tills nästa hypotetiskt planerade uppföljare upplever morgondagens gryningsljus.