Av Lotta fick jag en kassett med musik, troligtvis Stockholmssviten, med Tom Wolgers. Det var härlig musik, som i mycket påminner om dagens House, Deep House, Progressive House och, förstås, Erik Satie, John Cage, John Cale, Brian Eno med flera.

Svävande, sorgsen musik, som, som när konsten är som störst, också rymmer en mängd av svalkande tröst.

Då discomusiken ”dog”, föddes House.