(OBS! Stycket som följer är en i alla anseenden komplett deskriptiv definition av steganografens göranden och låtanden.)

”Välinformerade och därtill receptiva, men inte nödvändigtvis mediala, steganografer bör, med välformulerade kenningar, metonymer, synekdoter, anekdoter och ibland, bara när så nöden kräver, heitis, formulera lösa associationer som med rätt förbindelser inom ett öppet nätverk, där den vanligaste metoden består av ytterst begränsat bruk av minneskartor, i betydelsen bruket av inlärda element, inspirerade, men långt ifrån plagierade, från broder Buzans anteckningar inordnade i Descartes koordinatsystem.”