Alla Läsare/Tydare/Steganografer in spe kan ha sherlockianer som ingår i gruppen Baker Street Irregulars som föredömliga idealbilder.

Det följande citatet är säkert redan känt för dem som söker rätta sig i ledet: ”Meningsutbytande nonsensmakare”: ”Obᴉuᴉouԍxcμɑuმᴉuმ Иouƨԍuƨԍwɑĸԍʁ”

“When you have eliminated the impossible, whatever remains, however improbable, must be the truth?”

(Googleöversättning: ”När du har eliminerat det omöjliga, måste allt som återstår, hur osannolikt som helst vara sanningen?”)

Att innehållet tycks verka begripligt, betyder inte på något sätt att det också är det.

Ett första smakprov som den presumtiva Läsaren/Tydaren kan använda som, för sig själv och andra, tillräcklig köpargument:

En lem är en lem är en lem, om än i gyllene boja.

Konstruktionen bygger på minst tre helt olika citat:

”En Ros är en Ros är en Ros”. Gertrude Stein.

”Men strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllene dosor, och rosor i ett sprucket krus, är ändå alltid rosor.”

Gustav Fröding

”Marionett i kedjor” Alistair MacLean

”Gyllene handbojor” hänvisar till lockelser (typ verksamhetens egna optioner) och fördelar (typ egen skyddad verkstad, där ständig privatsekreterare ingår i möblemanget) med syftet att kvarhålla potentiella pokaler, sägen eller hoppjerkor från lusten att vandra vidare.

”En black av järn användes till exempel vid fångtransporter. Att något är en black om foten betyder att något utgör ett hinder.” Modifierat från Nordiska museet.

Rävsax som fasthåller en av rävens lemmar tills att räven väljer friheten framför lemmen.

Här följer ett annat axplock av hur det associativa steganografist utformade ordkonstverket kan te sig ut.

Citatet kan förvanskas många gånger, utan att ovan nämnda följe inte ens höjer på ögonbrynen eller, med ett kraftigt grepp, tillgriper teflonpannan i egenskapen som oöverlagt tillhygge:

(Mellan västknappen och kåldolmarna med tillhörande potatismos och lingonsylt)

”ce sera la dorénavant ma musique”

Att jämföra med:

”Allt hen hade att komma med var ord och inga visor”

Så det återkommande, alltid smaragdgröna, örhänget:

”Säg det i toner och inte med ord”.

I överensstämmelse med den steganografiska ordkonsten går uttrycken kombineras till ett lämpligt bricolage:

Första partiet: ”Hädanefter ska detta blifva min musik”

Andra partiet: ”Ord och inga visor”

Tredje partiet: ”Säg det i toner och inte med ord”

Ett förslagsvis dugligt och rimligt bricolage kan lyda:

”Musiken som kan avnjutas ute på slagfältet, bör antingen uttryckas i toner, men helst inte som visor, typ skillingtryck eller till sådan dryck som kräftor kräfva som avec.”

Naturligtvis ska inte detta hastigt påkomna exempel utgöra ett alltför högt liggande hinder för Läsaren/Tydaren att utföra ett första försök på egen hand.

Om Klartextens i-Sig-het:

Först en mycket betydelsefull markering:

I klartexten bör Läsaren/Tydaren utgå från att allt som ingår i diskbänksverkligheten, är en ”-i-Sig-Het”.

-i-Sig-Het-idén är en utvidgning av Immanuel Kants begrepp ”Das Ding-an-Sich”, ”Tinget-i-Sig”.

Allting som finns med i Homo Sapiens Sapiens begreppsvärld, bör, liksom i Platons ”Idévärlden”, också finna sin motsvarighet i ” -i-Sig-världen”. Drömmen som är över har förespeglat att, efter Sapiens kommer Ludens.

För typiska socialgrupper som Gemene Man, Crethi och Plethi samt Detektiven Allmänheten upplever allt som ingår i diskbänksverkligheten som typiskt påtagligt, konkret, enkelt och, också för de obildade, synnerligen lättbegripligt.

Ett exempel på sådant som de kan ha svårt att ta till sig och sätta ord på är det ständigt pågående ömsesidiga utbytet mellan Mikrokosmos och Makrokosmos. För att förtydliga för vederbörande utan att såra, kan den självutnämnde bättrevetaren hänvisa till de senaste vetenskapliga rönen från teoretiska fysiker.